Bakåtkompatibla enheter: Nödvändigt eller onödigt?

När man pratar om bakåtkompatibla enheter tänker de flest främst på spelkonsoler, det vill säga att man kan spela ett äldre spel på en nyare enhet.

Däremot går tekniken mycket längre än så, och återfanns faktiskt först i radio- och tv-apparater. Tekniken finns heller inte enbart i enheter, såsom datorer, smarttelefoner och tv-apparater, utan även i applikationer och programvaror. Men behöver vi verkligen enheter och program som klarar av att läsa äldre format? Och framför allt, behöver vi ha det i enheter för privat bruk?

Anses bakåtsträvande

När spelföretag som Sony, som ligger bakom Playstation, och Microsoft, som ligger bakom Xbox, började att lansera nya spelkonsoler allt oftare var det många spelare som efterfrågade att man skulle kunde spela äldre spel på de nya modellerna. Den efterfrågan bemöttes först inte, men uppfylldes senare till både Xbox 360 och Playstation 2. Sedan dess har företagen vacklat i frågan, och även om några spelenheter har varit bakåtkompatibla är det långt ifrån alla. Det är samtidigt långt ifrån alla äldre spel som kan spelas på nya konsoler. 2013 gick till och med den dåvarande Xbox-chefen ut och sa att det var bakåtsträvande att erbjuda enheter som var bakåtkompatibla.

Han menade på att spelarna hellre vill spela nya spel, och att det var så lite som 20 procent av spelarna som efterfrågade tekniken. Dessutom har undersökningar visat att det är fler som spelar nya spel än gamla spel, när de köper en ny konsol. Däremot har Microsoft gått ut och sagt att deras kommande modeller kommer att vara bakåtkompatibla ett tag till. Den senaste spelenheten, Xbox One X, är bakåtkompatibel med alla spel som släpptes till Xbox One och med några som släpptes till 360.

Webbaserade tjänster

I takt med att webben har utvecklats, har det blivit allt vanligare att tjänster som musikstreaming, video- och tv-streaming samt spel spelas direkt i webbläsare istället för i program som måste laddas ned. När internet fortfarande var relativt nytt, och osäkert, var det precis tvärtom som gällde, och man behövde ofta ladda ned program, samt kontrollera att de var kompatibla till enheten man använde, för att ta del av dem. Eftersom programmen ofta var tillverkade av företagen som också låg bakom enheterna, var de heller inte tillgängliga för alla.

Nu för tiden är det vanligare att man kommer åt tjänster, som tidigare krävde nedladdade program, direkt i webbläsaren. Det är för tekniken har gått framåt och att marknaden har vidgats. Programmeringsspråken har blivit modernare, och man kan komma ut på internet oavsett om man använder en smarttelefon, surfplatta eller dator. Det enda som krävs är att man har en bra webbläsare, samt att man håller enheten uppdaterad med den senaste programvaran – för att få en så bra helhetsupplevelse som möjligt. Eftersom efterfrågan på att komma åt allt från speltjänster till film närsomhelst och varsomhelst har ökat, har det också blivit mer fördelaktigt för företagen att erbjuda sina tjänster i webbaserat format. Det är en av de huvudsakliga anledningarna till att vi ser allt färre nedladdningsbara program och applikationer, trots om några av dem fortfarande finns kvar och då framför allt till smarttelefoner.

Fördelaktigt för företag

För företag finns det en fördel med att vissa enheter är bakåtkompatibla. I Sverige är det exempelvis smarttelefoner från Apple som har störst grepp om företagsmarknaden, och en anledning anses vara att just deras programvaror är kompatibla med äldre enheter. Företagen behöver alltså inte köpa nya mobiler, datorer eller surfplattor till sina anställda varje gång det släpps nya modeller eller programvaror. Detsamma gäller för tillbehör som tangentbord, head-set, ritplattor och andra digitala enheter. Men det är endast i Sverige om Apple har ett starkt grepp om mobilmarknaden, och det är deras huvudkonkurrent Android som håller förstaplatsen i resten av världen.

Men ytterligare en fördel med iPhone-modellerna är att det är Apple som har tillverkat både hård- och mjukvaran. Det innebär att modellerna fortfarande är säkra trots nya programuppdateringar. Detsamma gäller nödvändigtvis inte för Android-mobiler och förra året upptäckte man en säkerhetslucka som öppnade upp för malware-program. Om de installerades kunde de få fullständiga administratörsrättigheter, och därmed ta över allt innehåll i telefonen. Anledningen till den här säkerhetsrisken är för att Android enbart tillverkar mjukvaran, medan hårdvaran är tillverkad av t.ex. Samsung och därmed inte alltid är synkroniserade med varandras utveckling.

Fortfarande nödvändigt

Det fortfarande viktigt att det finns enheter och program som kan läsa äldre versioner och format. Det gäller framför allt för företag som har sparat dokument i format som inte längre används. Nästan alla datorer från Microsoft är bakåtkompatibla av just det här syftet. De senaste versionerna av exempelvis Microsoft Office kan fortfarande öppna äldre filformat från programmen som kom 95 eller 00. Däremot fortsätter inte programmen att arbeta i de gamla formaten, utan konverterar om dem till nya filformat.

Vad drar man då för slutsats av detta när man talar om bakåtkompatibel teknik? På ett sätt är det fortfarande viktigt med bakåtkompatibla enheter och program, men inte för att man vill använda äldre versioner. Visst, finns det fortfarande de som tycker att spelen var bättre förr, och att man inte får samma musikupplevelse på Spotify som man får från en LP-skiva, men dessa åsikter krymper i antal. Det är sannolikt att vi längre fram i framtiden kommer att se allt färre bakåtkompatibla enheter, både för att de inte längre efterfrågas men också för att de faktiskt inte behövs.