Walmart apotek glenpool ok http://sverigepiller.com/ Andrew zimmern hemlös narkoman

Sommarrepris: Mobilitet – en hård lönsam nöt

Mobilitet[publicerades först 150107] Du vet, dina leverantörer vet, dina kunder vet. Alla vet. Att de måste blir mer mobila. Men hur ska de göra? Och varför – egentligen? Det är där du kan bidra och ta betalt.

Mobilitet är väl enkelt. En Iphone till alla, en dataplan och vi är hemma! Kanske ska vi lyfta in ett system som ger kunden lite koll på mobilerna också. Men sen! Är vi hemma.

Not.

IT-Kanalen gav sig ut i jakten på svaret på frågan hur man tjänar pengar på att sälja mobilitet. Och fann inte ett svar. Utan många. Och många av dem var inte särskilt tvärsäkra. Slutsats: det här är ett område som trots sin fantastiska utbredning hos användare inte är särskilt moget.
Men låt oss börja från början. Vad är egentligen mobilitet? Andreas Lönnmo på Atea har ett mycket tydligt och för somliga möjligen lite förvånande svar. Mobilitet handlar om vad användaren gör med sin smarta telefon eller surfplatta. Och hur det förändrar ett arbetssätt eller företagets processer.

Det handlar inte om att arbeta oberoende av plats på en ultrabook, exempelvis.

Skillnaden kan te sig irrelevant, som något som bara rör Atea och hur de organiserar sig. (När de pratar om lösningar som låter medarbetare arbeta på bärbar dator oberoende av plats kallas det på Atea-språk mobil användare.) Men de gör distinktionen av ett synnerligen specifikt skäl.

Andreas Lönnmo, Atea Sverige.

Andreas Lönnmo, Atea Sverige.

– Att jobba med en laptop oberoende av plats ändrar inga affärsprocesser. Det är bara ett nytt sätt att komma åt information och resurser. Ändra affärsprocesser kan du däremot göra om du utnyttjar mobila enheter som smarta telefoner och tablets, säger Andreas, affärsområdeschef inom mobilitet hos Atea.

Det är en springande punkt. Att ändra affärsprocesser och därigenom öka produktiviteten hos medarbetarna, göra hela verksamheten mer effektiv och mer attraktiv för såväl kunder som medarbetare.

Förändrar samhället

Gartners analytiker Monica Basso går ännu längre, eller formulerar den främsta drivkraften på ett högst allomfattande sätt. Hon, nå Gartner, menar att mobilitet är en av de fyra krafter som tillsammans förändrar inte bara sättet att utnyttja it eller hur företag arbetar i stort, utan till och med hur samhällen fungerar.

– Under de tre senaste åren har mobilitet varit något som legat i topp-3 hos CIO:ers prioriteringslista, säger hon och refererar till en global undersökning där 1 800 CIO:er deltog.

Det förefaller alltså som att mobilitet är oundvikligt, vilket också torde bekräftas av en titt på hur leverantörer lägger strategier, där Microsoft nu talar om mobilitet och moln som sitt huvudfokus, där IBM länge arbetat med att utveckla sina lösningar med siktet inställt på mobilitet i allt de gör, där aktörer som VMware och även Oracle lyfter in mobilitet som en avgörande aspekt i sina erbjudanden. (Det är egentligen meningslöst att försöka nämna aktörer som arbetar för ökad mobilitet – hart när alla göra det. Så säger Monica Basso på Gartner och det är vad vi ser.)

Få ser helheten

David Permansson, Capgemini.

David Permansson, Capgemini.

Men what´s in it för en stackars återförsäljare eller konsult i partnerledet? Räcker det att sälja enheter, devicer som branschen gärna pratar om, och stödlösningar? Eller krävs det mer?

Det krävs mer, mycket mer. Utöver Atea tycks inte särskilt många ha tagit ett helhetsgrepp kring området. Capgemini är en annan aktör som har gjort det. David Permansson är ansvarig för den svenska delen av bolagets mobilitetssatsning, Mobile Solutions.

– Vi använder faktiskt en app för att hjälpa kunden att utvecklas inom mobilitet. Med hjälp av den kan vi och kunden få en bra bild av var de befinner sig och vad som krävs för att de ska kunna ta sig vidare, säger han.

Svårt formulera

Appen har funnits i tre år och kallas Enterprise Mobility Benchmark och ger som namnet antyder en möjlighet att jämföra sig med andra företag i fråga om hur långt man har kommit inom mobilitet. De tittar på sex områden för att måla bilden av kundens situation och framtidsutsikter. Det handlar om policies, vilka mål man har, vilka mobila initiativ som finns, hur de tekniska förutsättningar ser ut, hur ledningen agerar och hur man mäter resultat av mobilitet. I gratisversionen svarar man på 46 frågor, men när Capgemini använder den i projekt handlar det om 300 frågor.

Han håller med om att mobilitet handlar om att förändra affärsprocesser. Men hur kan man formulera det för sin kund?

– Det kan handla om att man som kund inte ska uppleva någon skillnad beroende på vilken kanal man är i kontakten med företaget. Men också att man som medarbetare ska vara lika mobil som kunden är.

– Idag är det inte ovanligt att en medarbetare hamnar i en situation där [hen] är underlägsen konsumenten. Exempelvis i en butik där kunden kanske redan har jämfört priser med tre konkurrenter, och så vet inte säljaren ens om de har det på lager.

Det är svårt att i några meningar ge en uttömmande förklaring av ett begrepp som vissa menar påverkar hur hela samhällen fungerar. Ett tips för dig som vill förstå mer av begreppet är att börja inifrån, närmast själva det som definierar företaget: affärsmodellen och strategin bakom exekveringen på den.

Prata med ledningen

För att mobilitet inte bara ska stanna vid att låta medarbetarna läsa e-post och dokument på sin platta eller telefon krävs att du anlägger ett större perspektiv än det it-mässiga.

Både Capgemini och Atea talar om det nödvändiga att prata med ledningen, eller verksamheten, hos kunden och inte i först hand med it. Men medan Capgemini, som kanske snarast kan beskrivas som en it-konsult med affärsinriktning, har hyggligt lätt att få kontakt med ledningen är fallet det motsatta för Atea. Vilket rimligen också torde stämma för andra i partnerledet som har sina starkaste rötter på it-infrastruktursidan. Men Andreas Lönnmo ser att en förändring håller på att ske.

– Det börjar bli lite lättare att nå ut till verksamheterna i företag med budskap kring mobilitet. Jag tror att det har att göra med att många har lite av en panikkänsla, att de inte riktigt vet vilken väg de ska gå, säger han.

Hur som helst ser båda att det företag verkligen behöver hjälp med är att förstå hur mobilitet skulle kunna hjälpa dem. Det är ett ytterligt komplext område på alla plan, inte minst det strategiska. Och för att nå dem som sitter på strategierna, ledningen, krävs exempel, tror Andreas. Riktiga exempel på projekt där mobilitet skapat nytta och värde för företag.

– De bästa mobila koncepten som kommer fram och de mest framåtlutande företagen drivs ju av någon på åtminstone CIO-nivå. Oavsett om de är med i ledningen eller inte.

– Eller i fall där ledningsgruppen har pekat ut riktningen och sagt att mobilitet är viktigt för vår framtida konkurrenskraft och vår effektivitet.

Skapar oordning

Samtidigt, påpekar David Permansson, ska man inte underskatta eller förkasta de initiativ som kommer från sidan, från verksamheten. Visserligen ställer det till det, det skapar oordning när det plötsligt dyker upp appar och tjänster som it-ansvariga inte har någon aning om, men som de så småningom måste ta hänsyn till och integrera med den övriga it-miljön.

– Samtidigt är det lite på det sättet det måste ske, annars skulle det inte hända något. Men nu börjar oordningen som det skapar bli så stor på många håll att it måste vara med från början, säger David.

Tekniken må vara underordnad strategin, men den är icke desto mindre en utmaning. Visserligen är it i någon mån alltid en utmaning, men somliga menar att den är särskilt stor när det gäller mobilitet.

Ateas Andreas Lönnmo tror att tekniken i sig till och med är ett hinder för många företag. De vet inte vilken väg de ska välja och av rädsla för att välja fel väljer de inte alls.

– Det finns så många valmöjligheter på alla aspekter av mobilitet. Hårdvara, operativsystem, vilken plattform du ska använda … det finns så många alternativ och de är livrädda för att välja fel.

För få kan ge svar

Och rädslan är åtminstone delvis befogad eller i vart fall högst begriplig. Andreas säger att medan vissa teknikval kan vara mer förlåtande, och tillåter ”en migrering in i och ut ur dem utan att det ger så stor effekt på organisationen”, så kan andra innebära att man verkligen väljer väg.
Men är inte det återförsäljarens uppgift att guida i det här?

– Jo, att förklara och motivera. Men vi är lite för få som kan ge svar, hävdar han.

David Permansson avslöjar hur Capgemini föreslår att kunderna ska arbeta, både för att komma fram till lämpliga initiativ på strategisk nivå och för att hitta bra tekniska lösnignar för dem.

– Vi brukar rekommendera att man sätter upp ett Center of Excellence, där man tar med dem som har beslutsmandat över de olika kanalerna, för att få en styrning. Det är inte ovanligt att det finns svårigheter att komma överens mellan olika delar i ett företag. Särskilt mellan it och verksamhet.
Ett sådant råd fungerar också som en slags katalysator och driver på beslut snabbare. David säger också att de brukar försöka hitta mindre initiativ till att börja med, som är enkla att genomföra, ”för att visa att det ger effekt”.

Börja enkelt

Det anslaget ligger också i linje med hur Andreas Lönnmo på Atea brukar resonera. Han höjer ett varningens finger mot att ge sig in i för komplicerade, omfattande projekt till att börja med. Det kan skapa irritation i organisationen och leda till att man inte får med sig medarbetarna i förändringen.

– Ibland kan det därför vara en god idé att börja med lösningar som kanske inte skapar jättemycket värde för bolaget, men som för användarna är en viktig hygienfaktor. Jag brukar prata om sådant som reseräkningar, attesteringar, konferensrumsbokningar, sån’t som finns i vardagen men som inte är med i affärsprocesserna.

Filed in: Reportage Tags: , ,
© 2017 AHA IT-Media AB all rights reserved