Peter Nielsens kompisar hade Commodore C64. Men han fastnade för Atari 130XE. Det var början på en kärleksrelation som håller än idag.
1987 hade jag haft dator i flera år, en ZX81 för att vara mer exakt. Lite snabba fakta visar att det inte var något monster, den hade1 kilobyte RAM, svart-vit ”grafik” och inget ljud.
Inte imponerande idag men det var den jag lärde mig BASIC på.
Atari 130XE.
Nu var jag 12 år gammal och det var dags att uppgradera till något häftigare! Valmöjligheterna var stora vid den här tiden med väldigt många olika tillverkare och lika många olika maskiner.
Atari 130XE lockade mer än C64
Från början hade jag tänkt mig en C64 eftersom nästan alla mina bekanta hade sådana men när jag lusläste annonserna i Svenska Hemdator Hacking drogs uppmärksamheten till en annan dator, nämligen Atari 130XE.
Känslan när jag kommit hem från radio-och-tv-affären med grejerna, slitit upp kartongerna, kopplat in allting och laddat in mitt första spel, The Last V8! Det var magiskt helt enkelt och Atari och deras maskiner har sedan dess en speciell plats i mitt hjärta.
Redan 1978 började Atari utveckla sina 8-bitars datorer och precis som ett stort antal olika hemdatorer under 80-talet byggde datorerna på MOS numera världsberömda 6502 processor. De första modellerna kom ut på marknaden 1979 under beteckningarna Atari 400 och 800, namn som kom sig av att man från början hade planerat att bestycka dem med 4 respektive 8 kilobyte RAM minne. Dock hade priset på minneskretsar sjunkit så mycket lagom till lanseringen att 400 modellen istället fick 16 kilobyte medan 800:an fick 48 kilobyte.
Atari 800XL.
Atari 400 riktades främst till barnfamiljer, något som visar sig i reklamen där man tryckte speciellt på hur bra det var med det dropp- och kladdsäkra membrantangentbordet. 800 modellen i sin tur var tänkt för mer professionella användare som affärsmän och programmerare.
När datorerna lanserades var de riktiga kraftpaket! Med en 6502 processor klockad till 1,79 megahertz, 48 kilobyte RAM, möjlighet att visa 16 färger på skärmen samtidigt och fyrkanaligt ljud var det dessutom det närmaste man kunde komma att ha en egen arkadmaskin hemma i början på 80-talet.
Många välkända spelföretag och utvecklare tog sina första stapplande steg på Ataris 8-bit maskiner, exempelvis utvecklade Electronic Arts från början sina spel för Ataris maskiner först.
Sagan slutade 1992
Atari släppte många olika modeller av sina 8-bits maskiner. 1982 kom XL serien, i praktiken samma maskin fast med nytt utseende. 1985 var det dags för nästa ansiktslyftning när XE modellerna såg dagens ljus. Inte förrän 1992 lades produktionen av den sista modellen, Atari 130XE, ned och sagan var slut.
Ataris datorer sålde aldrig i lika stora mängder som Commodores modeller, åtminstone inte i Sverige. I USA, Tyskland och framför allt Östeuropa var Atari väldigt stora och i exempelvis Polen finns det fortfarande många människor som spenderar sin fritid på att utveckla och sälja hårdvara och mjukvara för Ataris 8-bits-maskiner.
För min egen del har jag för många år sedan gått över till pc-maskiner och numera är Atari-datorerna mest en nostalgisk del av mitt liv.
Jag har en näst intill komplett samling av de 8-bitars datorer Atari släppte mellan 1979 och 1992 och de pryder sina platser i hyllorna. Men någon gång ibland tar jag fram min Atari 130XE. Jag ställer ner den på bordet, lägger fingrarna på tangenterna och minns känslan av den där första gången när den blåa bakgrunden med den vita ”Ready” texten dök upp på familjens 28-tums-tv.
Peter Nielsen
