Sakernas Internet – årets fetaste löfte
Hem REPORTAGE Sakernas Internet – årets fetaste löfte

Sakernas Internet – årets fetaste löfte

Publicerat av: Redaktionen

iot-bred-webb

Glöm killer apps och smarta säljtrick. Ska du nå framgång måste du hitta din plats i utvecklingen mot sakernas internet, Internet of things, området som sägs omsätta hundratals miljarder inom bara några år. Vi ger dig den stora bilden.

Det är årets fetaste löfte. Det är så stort att det nästan ter sig orimligt. Det stavas Sakernas internet. eller Internet of Things (IoT) som branschen föredrar att kalla det.

Det må vara årets fetaste löfte, men det är långt ifrån något nytt. Och det är inget som kommer att ske, som kommer att uppstå. Det finns redan i dag, många tjänar pengar på det redan idag. Men det som gör att bedömare, leverantörer och analytiker talar så kraftfullt och hoppfullt om det är tillväxten. Den förväntade tillväxten.

Dubbelt så hög tillväxt i Norden

Enligt Cisco, som förvisso har ett enormt egenintresse inom området, kommer IoT att generera intäkter på inte mindre än 19 000 miljarder dollar år 2022. Det är aningen höljt i dunkel hur de har kommit fram till den siffran, som motsvaras av
130 000 miljarder kronor och är större än exempelvis USA:s BNP.

Nå, analyshuset Gartner är aningen försiktigare i sina förutsägelser och säger att marknadens storlek 2020 landar på 300 miljarder dollar, idag ungefär drygt 2000 miljarder. Den största delen av intäkterna ska komma från tjänster, spår analyshuset.

Gartner räknar med att det kommer att finnas 26 miljarder uppkopplade – eller sammankopplad – enheter medan Cisco och Ericsson tror att det kommer att finnas över 50 miljarder enheter.

Analysföretaget Machina Research spår att värdet kommer att ligga på över 6 000 miljarder kronor år 2020.

Milos Herman, Antoma

Milos Herman, Antoma.

Enligt en undersökning som Teliasonera har låtit göra är den nordiska marknaden värd 15 miljarder idag och kommer att växa till 55 miljarder år 2017.

– Ökningen i Norden är dubbelt så stor som den som sker globalt, säger Milos Herman på kanalstrategikonsulten Antoma, och som bland annat under flera år arbetat med att utveckla Teliasoneras initiativ kring sakernas internet.

Bollen är nog hemma vid det här laget. Sammanfattningsvis: IoT är stort och kommer att bli ännu större, gigantiskt kanske är en korrekt benämning till och med.

Vad är IoT?

Så, det tycks finnas stora möjligheter till goda förtjänster inom området.. Men vem kommer att tjäna pengarna? Hur? Och – den kanske viktigaste frågan – på vad? Den sista frågan kan besvaras enkelt: allt. Och faktum är att det svaret trots sin ospecifika natur inte är så missvisande. Det är liksom själva kärnan i utvecklingen.

Internet of Things innebär att praktiskt taget allt kopplas upp. Och mycket av det ser vi redan idag. Parkeringsautomater, varuautomater som talar om när de behöver bli påfyllda, vattenledningar, fordon, övervakningskameror, pulsband, högtalare (jo, ett företag som heter Teenage Engineering har utvecklat en sådan – oklart varför dock …).

Fast mycket av det som sker idag och faller under begreppet IoT handlar strängt taget om en del av det, det som kallas M2M, maskin-till-maskin. För även om det inte finns någon standard som beskriver vad IoT är handlar det om mer än att koppla upp en apparat till en central server. Det handlar som begreppet antyder om att koppla samman apparater, eller sensorer, och göra något av den information som dessa samlar in.

Och ”göra något” innebär kort sagt sådant som gör affärsprocesser effektivare eller skapar nya intäktsmöjligheter, nya affärsmodeller. Eller helt enkelt skapar bättre beslutsunderlag, kapar kostnader eller förbättrar kundupplevelser.

– Egentligen finns inte IoT än, eftersom det saknas standarder som krävs för att prylar ska kunna kommunicera fritt med varandra och dela data. Än så länge handlar det strängt taget om M2M-lösningar, prylar som kommunicerar i en process, påpekar Milos Herman.

Men även om IoT i sin renaste form ännu är en vision i väntan på att det ska etableras standarder, sker utvecklingen med god fart.

Affärsmodellerna den stora utmaningen

Den stora utmaningen handlar inte om teknik. I princip finns redan alla nödvändiga prylar. Det som särskiljer IoT från hur utvecklingen i branschen har sett ut hittills, med stort fokus på hårdvara och den hårdvarumässiga aspekten på it-system och hur dessa utnyttjas, är att det snarare handlar om affärsmodeller. Mer om att se vad man kan göra med det som redan finns. IoT är i första hand nya sätt att använda befintlig teknik och alltså i synnerhet den information som tekniken kan generera.

Du som säljer teknik kanske backar. Om det inte handlar om ny teknik, vad har då jag där att göra? Well, till att börja med krävs en hel del teknik – om än inte alltid ny. Någon måste sälja den, någon måste leverera den, integrera den. Och även om det inte så mycket handlar om nya moduler,

Och: någon måste hjälpa kunden att förstå hur de kan dra nytta av all den information som blir tillgänglig, måste hjälpa kunden att utveckla sina affär. Det är inte säkert att det är du som ska göra det. Området drar till typer av aktörer som traditionellt inte befunnit sig i kanalen, som affärskonsulter. Och det bildas nya typer av samarbetsformer, ekosystem snarare än linjära partnerskap. Men det finns naturligtvis en god chans för den återförsäljare eller systemintegratör att ta ett steg upp i kedjan och blir än mer av rådgivare till affärssidan kopplat till en här typen av lösningar.

IDC Sveriges Jason Andersson konstaterar att företag, kunderna, i allt högre grad efterfrågar branschkunskap hos sina it-leverantörer, av bland annat det här skälet.

Nå, det var långt ifrån ett fullödigt svar på frågan vad IoT är. Men även om svaret skulle kunna byggas ut skulle det aldrig blir uttömmande. Dels för att det som sagt inte finns någon definition av det, dels för att det faktiskt är lite vad man gör det till, hur flummigt det än låter.

Områdets omfattning gör att det är omöjligt att ge korta, precisa svar. Det är för all del förmodligen omöjligt att ge några heltäckande svar oavsett hur många ord man tillåter sig att använda.

Vad görs idag?

Eftersom IoT uppenbarligen är så stort är det inte heller begränsat till någon specifik bransch. Men den lägst hängande frukten leter du förslagsvis efter inom transport och sjukvård. Postnord har utrustat sina distributionsbilar med sensorer som säger något om vägarnas beskaffenhet, information som exempelvis skulle kunna hjälpa Trafikverket att planera sitt vägunderhåll på ett effektivt sätt och ge Postnord en ny intäktsström. Fas återigen är det kanske snarare ett exempel på en M2M-lösning.

Volvos hjälpsystem Volvo-on-call är ett mer konsumentinriktat exempel. Det belyser också på ett bra sätt en av utmaningarna. Det är inte säkert att en ny IoT-lösning kan ge ett tydligt ROI idag. Somliga, som professor Petra Sundström på kommunikationsbyrån Ayond, men som länge arbetade på forskningsinstitutet Sics, menar att det inte alltid är relevant att fråga efter ROI. I fallet med Volvo On Call handlar det för Volvos del ännu främst om att profilera sig, att stärka sitt varumärke, sa hon under ett seminarium kring ämnet tidigare i år, arrangerat av IDC.

Per Melker, vd IDC Sverige

Per Melker, vd IDC Sverige.

Analysföretagets svenske vd Per Melker lyfter fram en utmaning som kopplar till detta..

– Mycket av det som har gjorts hittills har varit nice-to-have, inte levererat särskilt mycket affärsvärde, säger han och pekar samtidigt på två områden där man har kommit förhållandevis långt: sjukvård och det som på engelska kallas utilities och avser sådana grundläggande funktioner i en stad som vatten, el, avlopp etcetera.

Smarta städer

Det finns flera exempel på hur tekniken utnyttjas i städer. Ett av de senaste är Dublin, där Intel driver ett projekt som går ut på att sprida ett stort antal sensorer av olika slag i staden, för att kunna kartlägga och följa luftkvaliteten vid olika tidpunkter i olika delar av staden.

Det finns flera syften med projektet, som presenteras som ett demoprojekt. Ett är att ge invånarna möjlighet att välja områden där luftkvaliteten är som bäst, för träning och transport. Ett annat är att ge beslutsfattare bättre underlag för åtgärder kring sådant som påverkar luften.

I planen finns också att använda invånarnas smarta telefoner för att kartlägga hur de rör sig i staden under dygnet.

Barcelona är ett annat exempel, där Cisco varit drivande i att utveckla system och lösningar för en ”smartare stad”. Parkeringsplatser har försetts med sensorer, bussar och busshållplatser likaså. Liksom i Dublin samlar man in information om luftkvalitet och trafikflöden. Stadens belysning är uppkopplad för att kunna styras med högre energieffektivitet. Sophämtningen är uppkopplad …

Motsvarande utveckling mot uppkopplade städer pågår på flera andra håll och av flera andra leverantörer, bland andra IBM som har etablerat ett eget område för det, ”Smarter cities”.

Egentligen är det om inte meningslöst så i vart fall kanske inte högintressant att prata om specifika områden för IoT. Utvecklingen mot det sker överallt, hävdar expertisen. Och egentligen handlar det som sagt inte om något alldeles nytt, utan om en naturlig utveckling av det som redan finns. Att det tar fart just nu beror i hög grad på den stora utbredningen av internetuppkoppling och på att sensorer av olika slag kan göras extremt små och billiga.

Alla är med

Från början var det tänkt att vi skulle skriva en artikel om de samarbeten och allianser som har bildats kring IoT. Den tanken övergavs tämligen fort, helt enkelt på grund av att omfånget skulle blivit för stort. I princip alla större aktörer har IoT på agendan. Teliasonera och Tele2, som du kan läsa om på sid 36-37, Cisco, IBM, Intel, Microsoft, Apple, HP, Dell, Samsung, Symantec, EMC … Listan slutar inte förrän namnen på aktörer i branschen tar slut.

Sammanfattningsvis handlar IoT inte främst om en ny teknik. Det handlar om att effektivisera processer, utveckla affärsmodeller och öka värdet i erbjudanden mot marknaden.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>

-
00:00
00:00
Update Required Flash plugin
-
00:00
00:00