Svenskarna oroliga över cybersäkerheten – 3 av 4 vill kunna bli bortglömda på nätet

Sju av tio svenskar är oroliga över säkerheten på nätet och fler än en av tio har drabbats av dataintrång.

Det framgår i en ny SIFO-undersökning som genomförts på uppdrag av mjukvaru- och tjänsteföretaget Tieto. Samtidigt vill nio av tio att företag som utsatts för dataintrång ska informera om möjliga läckta kunduppgifter inom ett dygn.

Nästa år, i maj 2018, träder den nya dataskyddsförordningen (GDPR) i kraft inom EU som bland annat ger konsumenter rätt att få sina lagrade uppgifter borttagna från företagens dataregister (”Right to be forgotten”). Företag som drabbas av cyberattacker eller intrång där känsliga personliga uppgifter läckt ska dessutom meddela myndigheter om det inträffade inom 72 timmar och informera eventuella drabbade kunder utan onödigt dröjsmål.

För att undersöka hur svenskarna ser på förändringarna har Tieto låtit SIFO fråga drygt 1000 personer om deras inställning till dataskydd och företagens hantering av personlig data. Resultaten visar att 93 procent vill att organisationer som drabbas av dataintrång där uppgifter riskerar att ha läckt ska informera om detta helst omedelbart eller inom 24 timmar. Samtidigt anger tre av fyra, 76 procent, att de kan tänka sig att be företag att radera alla lagrade uppgifter och användardata om sig själva.

– Konsumenter är allt mer engagerade och kritiska till hur företag och organisationer hanterar kanske den mest värdefulla tillgången av alla – nämligen den data som de samlat in om oss. Användarna förväntar sig hög säkerhet och att bli snabbt informerade i händelse av intrång och är även beredda att agera för att skydda sin integritet. Utvecklingen ställer nya krav på företagen som behöver kunna visa hur och var de har sin data lagrad, säger Maria Nordgren, chef inom IT-säkerhetstjänster på Tieto.

Förtroendet för IT-säkerheten varierar beroende på bransch

Sju av tio svenskar är oroliga över IT-säkerheten och hanteringen av personliga uppgifter i de digitala tjänster de använder på nätet. Förtroendet varierar beroende på bransch: 66 procent har högt eller mycket högt förtroende för IT-säkerheten i bankernas digitala tjänster, medan motsvarande siffra för myndigheter, kommuner och landsting är 54 procent. 18 procent säger sig ha högt eller mycket högt förtroende för IT-säkerheten och hanteringen av personlig data inom detalj- och dagligvaruhandeln. I botten av listan återfinns sociala medieföretag (9 procent) och dejtingtjänster (4 procent).

– Banker och betaltjänster är ofta mål för olika former av allt mer avancerade attacker, men konsumenter litar fortfarande på att deras data är i tryggt förvar. När det gäller sociala medier så drabbas allt fler av intrång av olika slag där exempelvis lösenord och användaruppgifter hamnar på vift. Upplevelsen blir mer påtaglig på ett personligt och vardagligt plan, vilket också speglas i förtroendet för IT-säkerheten, säger Maria Nordgren.