Vad menas egentligen med digital transformation? 5 kännetecken

digitaliseringLåt mig försöka definiera ett suddigt begrepp som förvirrar chefer på företag inom alla branscher, digitalisering.

Digitalisering nämns ofta i samma andetag som automatisering – det vill säga att datorer tar över mänskligt arbete. Men automatisering är en process som pågått i närmare 30 år och det är i allmänhet inte det vi menar när vi i dag pratar om digitalisering.

Digitalisering handlar snarare om maktfördelningen mellan företag och konsumenter. Med den teknologiska utvecklingen och genom ett starkare individualistiskt perspektiv har marknadsmakten förskjutits. Om marknaden tidigare skapat unika produkter för massor är det i dag snarare en unik efterfrågan efter så personliga produkter och tjänster som möjligt som styr utvecklingen. Alltså förflyttas makten gradvis till användaren och medborgaren. Den här utvecklingen skulle förstås inte vara möjlig utan en mängd tekniska landvinningar och lösningar som privata konsumenter var tidiga med att använda för sin egen vinst – och långtifrån alltid utifrån som det var tänkt.

De kommande åren handlar därför till stor del om att anpassa företag till de nya förhållandena. Det kommer i sin tur att förändra allt ifrån hur vi utvecklar en strategi till hur vi planerar, producerar, finansierar och marknadsför varor och tjänster. Det är digitaliseringens kärna, det är vad digital transformation syftar till.

Och därför är nästan all diskussion om digitalisering också nära förknippad med informationsteknologi, vare sig vi tycker om det eller inte. Är då digitalisering automatiskt en fråga för den som är IT-ansvarig? Nej, långt därifrån, digitalisering har till stor del sin egen dynamik.

Digitalisering – fem kännetecken

Oberoende av bransch, företag och verksamhetsstorlek kännetecknas digitalisering av fem centrala kriterier som också går i varandra:

1.Data och all extraherad information behöver inte längre finnas i separata silor utan kan användas både där den uppstår och där den konsumeras.

2.Data både får och skapar nya sammanhang – därmed får företag nya möjligheter att ändra strategi, affärsmodeller och till och med skapa nya marknader.

3.Att känna till kunders verkliga behov och deras föreställningar om nytta är helt enkelt ett måste.

4.Hur pass snabbt ett företag måste anpassas och förändras bestäms efter de individuella förutsättningarna – och det upplevda konkurrenshotet.

5.Det avgörande för att nå framgång är hur förberedda och drivna de enskilda medarbetarna är – inte vilka processer man använder.

Om vi ser till den första punkten kommer medarbetare som förmår använda sig av frigjord data att kunna skapa nya sammanhang där kundnytta uppstår. Ledningsgruppen kan också bygga nya strategier och affärsmodeller som i sin tur påverkar och möjliggör den digitala transformationen.

Digitalisering drivs varken av EN teknologi eller EN lösning, inte heller av en Chief Digital Officer eller för den delen vd:n. Digitalisering är visserligen superstrategiskt för företag, men dynamiken och snabbheten i utvecklingen går sällan i takt med klassisk toppstyrd företagsledning.

Så hur ligger Sverige till? Hur ser det då ut för svenska företag om vi utgår från ovanstående lista? Utifrån mina och andras erfarenheter är vi i Sverige starka inom punkt fem och punkt tre är på uppgång. Punkt ett, där SAP är en av aktörerna som tillhandahåller lösningar, börjar också få en alltmer framskjuten position. Men punkt två och fyra har vi fortfarande svårt med – i stället överväger vårt traditionella marknadstänk, åtminstone på ledningsgruppsnivå.

Min bedömning är sammantaget att vi under 2016 kommer att få se fler övertygande exempel på nytt värdeskapande och entreprenörskap som möjliggörs och drivs av den utveckling jag beskrivit. Vi kommer också se att digital transformation – och inte enbart mer automatisering – kommer upp på ledningsgruppernas agenda i någon form. Det borde den om inte annat. En ny rapport presenterad vid World Economic Forum i Davos visar att Sverige hamnat på efterkälken när det gäller digitaliseringen. Lågt konkurrenstryck och otydliga ansvarsfördelningar är två möjliga förklaringar.

Jag tror att Jacob Wallenberg sannolikt är i gott sällskap när han i en intervju med Dagens Industri säger ”Vi har massor kvar att göra. Jag hör till dem som lite yrvaket konstaterat vilka möjligheter som finns här”.

Post Comment