Efter en stegvis stabilisering av marknaden efter pandemin, samt ett rekordlågt antal konkurser under 2021, slog krisåret 2022 till med full kraft mot svensk ekonomi.
Kriget, inflationen och elpriserna är bidragande faktorer till att konkurserna i Sverige under andra halvan på 2022 var de högsta på tio år, enligt UCs årliga sammanställning.
Även antalet nystartade bolag har minskat till den lägsta nivån på flera år.
Enligt UCs statistik har det totala antalet konkurser under 2022 ökat med 5 procent i jämförelse med 2021. Sett till december månad har konkurserna ökat med 17 procent, och under det senaste halvåret har konkurserna ökat med 22 procent i jämförelse med samma period i fjol. Det motsvarar det högsta antalet konkurser på tio år.
Totalt sett under året har antalet nystartade bolag minskat med 13 procent under december månad i jämförelse med samma period i fjol.
– Inför 2022 fanns en hög optimism, inte minst till följd av de rekordlåga konkurstalen under det gångna året och avlägsnandet av pandemirestriktioner. En ljus framtid spåddes för Sveriges entreprenörer och småföretagare. Men dessvärre bjöd året istället på en rad otrevliga överraskningar som drabbade både svensk och global ekonomi. De marknadsmässiga kontrasterna mellan de första månaderna under 2022 och där vi står idag är stora – vilket vi direkt ser avspeglat i UCs statistik med ökat antal konkurser och lägre antal nystartade bolag. Resulterar detta i en uppsägningsvåg och att energistödet för företag dessutom helt uteblir under vintern så riskerar svenska företag att få det ännu tuffare, säger Johanna Blomé, ekonom på UC.
Lägst antal nystartade restauranger på tio år
Konkurserna inom hotell- och restaurang har ökat med 29 procent under december månad i jämförelse med samma månad i fjol. Totalt sett under året har konkurserna ökat med 7 procent. Sett till enbart restaurangverksamhet, är ökningen av antalet konkurser under det gångna året det högsta – och antalet nystartade det lägsta – på tio år.
– Efter pandemin, är kriget och inflationen ytterligare en tung sten i ryggsäcken för restaurangägare runt om i landet. Dessutom har hushållens förtroende för ekonomin varit rekordlågt under hösten enligt konjunkturinstitutets mätningar, till följd av det ökade ränteläget och att många upplever att lönen ”äts upp” av inflationen. Det resulterar i sig i att många väljer bort restaurangbesöket för att spara några extra kronor i plånboken. Särskilt som många restauranger tvingats höja sina priser till följd av ökade mat-, energi- och räntekostnader, menar Johanna Blomé.
För handeln har den gångna hösten varit tuff. Under december månad ökade antalet konkurser inom detaljhandeln med 28 procent, och inom partihandeln med 9 procent. Totalt sett under 2022 är ökningen 16 respektive 18 procent.
– Handeln är liksom hotell- och restaurang en konsumentnära och konjunkturkänslig bransch. Flera påverkansfaktorer är desamma. Men konsekvenserna ser olika ut inom olika delar av handeln, exempelvis så sticker heminredning ut med ett minskat antal konkurser under det gånga året. De exakta orsakerna är svåra att sia om, men vi såg en uppgång kring just heminredning och ombyggnad redan under pandemin – kanske har den hållit i sig? fortsätter Johanna Blomé.
Ingen koppling mellan elområde och konkurser
Enligt UCs statistik syns fortfarande ingen koppling mellan elområde och antal konkurser eller nystartade företag.
– Vi har följt den här utvecklingen hela hösten, för att se om elpriserna utifrån elområde får någon direkt effekt på statistiken, vilket vi ännu inte kunnat se. Det elområde som fortsatt sticker ut med låg andel konkurser är faktiskt elområde fyra som motsvarar södra Sverige. Det är troligtvis för tidigt för att se någon effekt. Dessutom finns många olika faktorer som i nuläget påverkar om ett företag klarar sig väl eller inte, och just elområde blir en marginell faktor. Även om det självklart kan ha stor betydelse för det enskilda bolaget eller verksamheten. Med till följd av att elstödet under vintern eventuellt uteblir så kommer konkurserna i de delar av landet där elkostnaderna stiger som mest att öka, säger Johanna Blomé.
Ökat antal konkurser och färre nystartade bolag väntar under 2023
Flera av de omvärldsfaktorer som påverkat det gångna året kommer att få fortsatt effekter under 2023.
– Många företag går ett tufft 2023 tillmötes. Inte minst mindre företag kan drabbas av motgångar i likviditeten till följd av ökade el- och inköpskostnader samt räntor. Nu när vi sitter med facit i hand tyder det mesta på att det här bara är början – även ökade och mer långsiktiga effekter från kriget i Ukraina är att vänta. Många experter är också förvånande över att en sådan bredd av branscher och företag drabbats. Det ljus i mörkret som vi trots allt kan se är att svenska exportbolag gynnas av kronans låga värde, och för de företag som är snabbföränderliga och anpassningsbara väntar nya möjligheter precis som under pandemin. Regeringens besked om utökat skatteanstånd är också positivt för många och kommer att underlätta för företag att hantera sin likviditet åtminstone på kort sikt. Men jag har svårt att se att det skulle vända de stora trenderna, risken är stor att konkurserna kommer att fortsatt öka och nystartandet att minska – åtminstone under den första delen av 2023, avslutar Johanna Blomé.
