Data är i allt större utsträckning centralt för att fatta informerade beslut, men förståelsen för data är inte självklar.
Den pågående pandemin har visat hur viktigt data är för samhälle, politik och företag. Andy Cotgreave, teknisk evangelist på datavisualiseringsföretaget Tableau, vill se större satsningar på dataläskunnighet hos allmänheten och beslutsfattare. Frågan drivs också av FN som under oktober uppmärksammar världsstatistikdagen 2020.
En del av beslutsprocessen
Även om data i sig är neutralt så är inte presentationer av data det. Den som tar fram presentationer eller visualiseringar fattar medvetna eller omedvetna beslut som påverkar hur data tolkas. Läsares förutfattade meningar har, tillsammans med nivå av dataläskunnighet, en betydande inverkan på hur data uppfattas. Alla dessa faktorer kan mildras om data är tillgänglig och öppen.
Data ska påbörja konversationer snarare än besvara frågor. Politiska ledare har länge sagt att de vägleds av data, men egentligen är data ofta smutsig, fördröjd och svårdefinierad.
Data visar, med stor osäkerhet, vad som har hänt och kan ge prognoser för vad som ska hända. Men det är politikers användning av information, data, övriga kunskaper och politiska ideologi som avgör vilka beslut som fattas.
Data för att se möjliga scenarier
De som tar fram data och statistik har ett stort ansvar och måste vara ärliga med hur de gått tillväga. Till exempel borde de fråga sig om de ställer rätt frågor och är öppen inför resultat som utmanar tidigare antaganden. Kan de presentera insikter på ett icke-partiskt sätt och vet läsare varifrån data kommer eller hur den framställts? Om data är osäker ska man visa ett utfall eller alla möjliga?
Ta till exempel ”Flatten the Curve”-diagrammen som användes i början av coronakrisen för att illustrera möjliga utfall baserat på olika nivåer av lockdown. Enkelheten och förklarande texter hjälpte människor att förändra beteenden.
Så lär vi oss hur vi ska tolka data
Såväl analytiker som allmänheten måste ha grundläggande färdigheter för att förstå och tolka data. I skolan finns inte undervisning som berättar hur man ska tolka diagram och tabeller. Idag växer generationer av människor upp utan att kunna kritiskt värdera flödet av data som de exponeras för dagligen.
Samtidigt är dataläskunnighet inte så svårt att lära sig. Faktum är att det mestadels är sunt förnuft, men det finns några råd om hur man kan tolka illustrationer och diagram.
Värdera avsikt och datakällor kritiskt
Är färger, axlar eller rubriker är designade för att man ska dra en viss slutsats? Eller är påståenden formulerade på ett svårförståeligt eller opålitligt sätt? Om till exempel risken för att få Covid har ökat med 100 procent så låter det hemskt, men om den initiala risken var 1 på 100 så har den bara ökat till 2 på 100.
En annan aspekt är källhänvisningar. Var uppmärksam på om källor saknas eller illustrationer kommer från en grupp med en särskild åsikt eller ideologi. Man måste vara skeptisk både inför bilder som stödjer såväl som går emot ens övertygelser.
En annan fråga är för vem visualiseringen skapats. Tabeller och diagram som skapats av forskare till akademiska tidskrifter kräver en viss baskunskap till skillnad från de som publiceras i massmedier. För mer råd vill jag tipsa om boken Factfulness av Hans Rosling.
Målet är välgrundade diskussioner
Låt oss avsluta med en uppmaning – ställ frågor om data och statistik. Kom ihåg: data ska uppmuntra till diskussion, inte kväva den.
//Andy Cotgreave, teknisk evangelist på Tableau