Ju mer AI-lösningar ökar i popularitet, desto tydligare blir det att det finns problem med partiskhet och andra etiska bekymmer.
Det krävs enhetlig global reglering av AI för att dels motverka problem, dels främja innovation menar Raymond Hüner, försäljningschef för Norden på Freshworks.
De allra flesta är nog inte medvetna om hur vanligt förekommande AI-lösningar är redan i dag, trots allt intresse som riktas mot AI. Lösningar för smarta högtalare, personliga assistenter, individanpassade urval av inlägg på sociala medier, liksom visning av annonser, är alla baserade på AI. Det handlar oftast om lösningar i bakgrunden. Frågan är när AI-lösningar som vi möter i vardagen på allvar kommer att börja kännas påträngande.
Utvecklingen är bara i sin linda. 2025 förutspås en årlig investering på 323 miljarder dollar i AI, maskininlärning och robotautomatisering. Det kan jämföras med drygt tolv miljarder dollar i år. Det är Alessandro Mascellino som skrivit boken Outside Insight och står bakom sajten OutsideInsight.com som ger den prognosen.
De problem som hör till AI-lösningar lär alltså öka. Och det finns gott om potentiella problem.
Kvalitetsproblem för resultat, intrång i den personliga integriteten, partiskhet (bias) och etiska problem i största allmänhet har redan uppmärksammats, så väl i media, som av myndigheter och företag. EU-kommissionen diskuterar till exempel ett femårigt förbud mot ansiktsigenkänning, med syfte att undvika ett övervakningssamhälle.
Förra året meddelade IBM att företaget slutar att leverera mjukvara för ansiktsigenkänning. Motiveringen var att rättsvårdande myndigheter behöver utvärderas vad gäller partiskhet. IBM identifierar alltså en risk för att redan partisk hantering av känsliga verksamheter kan bli ännu mer partisk om AI-lösningar används. Även företag som Amazon och Microsoft har uppmärksammat sådana här risker.
Det är uppenbart att det behövs lagar och regler för att hantera riskerna med AI. Samtidigt som lagstiftning ska minska riskerna med AI behöver den också vara utformad så att den inte sätter käppar i hjulet för innovation. Det gäller att hitta ett mellanläge mellan å ena sidan ingen reglering alls av AI, och å andra sidan ett totalförbud.
Redan i dag har många företag tagit tag i det här på egen hand. Google publicerade till exempel egna etiska principer för AI redan 2018. Men om olika företag, länder, samt EU, FN och liknande organisationer, formulerar egna regler och principer blir det problematiskt. För att lyckas krävs global enhetlig av regleringen, annars finns risken för kaos. Det går helt enkelt inte att skapa sunda AI-lösningar om de ska kunna användas globalt.
Vi kan också räkna med att företag som bygger tekniklösningar blir tvungna att ta fram olika varianter för olika marknader om det saknas enhetlig reglering. Det medför inte bara dyrare AI-lösningar, det blir också ett hinder för innovation. Företagen får lägga tid och resurser på att bygga, testa och versionshantera flera olika produkter när det borde räcka med en, i stället för att skapa nya lösningar.
Hur ska enhetlig och innovationsfrämjande reglering av AI ordnas? Organisationen Global Partnership on Artificial Intelligence, med 18 länder, samt EU, som medlemmar är ett intressant initiativ. Flera EU-länder är medlemmar, dock inte Sverige.
Engagemang från de företag som driver AI-utvecklingen framåt, liksom från företag och organisationer som bygger AI-lösningar med deras produkter, är också önskvärt. Inte minst för att hjälpa politiker och tjänstemän att hitta en bra balans, med reglering som både skyddar mot problem och främjar innovation.
