Många tusendelar små, blir tillsammans till… ett hinder för molnmigreringar.
Fördröjning vid användning av molntjänster har länge varit ett problem för affärskritiska lösningar.
Här berättar Oracles Sverigechef Pelle Ewald om varför det så viktigt med ett datacenter i Sverige.
Alla vill till molnet, men alla kan inte. En av de viktigaste orsakerna till det har varit för dåliga prestanda i vissa avseenden. Hur kan det vara möjligt, kanske du tänker, när det finns hur många snabba servrar som helst i molnföretagens enorma datacenter? Förklaringen är enkel: prestanda i IT-sammanhang kan ses som en kedja av aktiviteter, i vilken alla aktiviteter måste utföras tillräckligt snabbt. Annars blir resultatet IT-lösningarnas nemesis nummer ett: latency. Eller fördröjning, för att använda svenska.
Fördröjningar kan bero på ett antal saker. Enkelt uttryckt är en orsak till fördröjningar i användning av molntjänster att det faktiskt tar tid att skicka ett meddelande till en server i molnet, och sedan att det tar tid för servern att skicka tillbaka svaret.
Det är en extremt förenklad beskrivning, men det illustrerar det grundläggande problemet, att det blir ett ”tidsglapp” i utförandet av en operation. Av det följer att ju närmare ett molnföretags datacenter finns kunderna, desto kortare blir fördröjningarna.
Det kanske inte är uppenbart i hur många olika typer av tillämpningar fördröjningar får en extremt stor negativ påverkan, så till den milda grad att lösningarna blir oanvändbara. Det gäller ofta även extremt korta fördröjningar. Ibland handlar det om tusendels sekunder, som till exempel i lösningar för aktiehandel.
Med datacenter för molnlösningar som minimerar fördröjningar för svenska kunder blir följande lösningar möjliga:
– Hybridmoln. Kommunikationen mellan de lokala och de publika delarna av en sådan IT-miljö kommer att fungera bättre.
– Att se till att data stannar inom landets gränser även för molnlösningar, eftersom prestanda för att hantera dem blir rimliga.
– Möjligheter att köra fördröjningskänsliga applikationer i molnet. Exempel på det är internetbanker, spel, e-handel, bokningar, IP-telefoni och videokonferenser.
– Tillgång till extrema prestanda vid behov, utan investeringar i utrustning som står outnyttjad en stor del av tiden.
– Det blir enklare att utöka och modernisera äldre, så kallade ”legacy”, applikationer, som till exempel affärssystem. Exempel på det är att dra nytta av nya tekniklösningar som chattbottar, IoT, blockkedjor, maskininlärning och AI, dataanalys i realtid, med flera. Sådana kan tas i bruk utan krav på att bygga egen infrastruktur. Prestanda kommer att bli ändamålsenlig tack vare snabba svarstider.
– Bättre möjligheter att flytta verksamhetskritiska applikationer till molnet. Molnet ger en möjlighet bättre skalbarhet, både upp och ned, vilket sänker kostnader och ger en flexiblare arkitektur. Bättre skalbarhet ger även bättre hantering av belastningstoppar, till exempel vid månads-, kvartals- och årsslut, samt vid speciella tidpunkter som julen och Black Friday.
– Flytta databaser till molnet. Det ger inte minst tillgång till en modern självkörande databas som Oracle Autonomous Database som bjuder på full automatisering, AI-funktioner och maskininlärning i form av en databastjänst i molnet.
– Skapa IT-miljöer med hög tillgänglighet (HA, high availability) och för återställning efter katastrofer (DR, disaster recovery) i molnet. Det gör det möjligt att säkra tillgång till data och applikationer utan att det egna datacentret behöver byggas ut.
– Bättre möjligheter att bygga utvecklingsmiljöer i molnet. Fördröjningar för till exempel byggservrar och enhetstester har stor negativ påverkan på systemutveckling, till exempel vad gäller kontinuerliga leveranser och kontinuerlig integration.
– Även utveckling av infrastruktur med hjälp av molnresurser blir möjlig.
Det finns fler exempel, men de ovan borde ge en bild av vikten av närheten till kritiskt data. Därför är det med stor glädje vi på Oracle kan presentera en ny Moln Region med ett högfunktionellt datacenter i Sverige för våra svenska kunder och partners.