Hur påverkas upplevelsen av att titta på en film i mobiltelefonen, jämfört med att se den på en stor skärm i en biosalong?
Kata Szita
Det har undersökts i ett experiment som bland annat pekar på att visningssituationen påverkar förståelsen och känslan av närvaro – men även tittarens empati för filmens karaktärer.
Det blir allt vanligare att titta på film i sin mobiltelefon, men det har inte forskats mycket på filmupplevelsen i smarta telefoner. Doktoranden Kata Szita har i sin avhandling i filmvetenskap vid Göteborgs universitet kombinerat medieteoretiska och beteendevetenskapliga metoder för att undersöka interaktiv filmupplevelse, filmkonsumtion och deltagande, samt filmtittande i miljöer som inte ursprungligen är planerade för just detta.
– Det speciella med filmupplevelser i smartphones är att smarta mobiler har få sociala, tidsmässiga eller rumsliga begränsningar, säger Kata Szita.
Med andra ord: I mobilen går det i princip att titta var och när du vill, utan att vara bunden till vare sig en särskild lokal eller tid.
En del av avhandlingsarbetet bestod av ett beteendevetenskapligt experiment, vars syfte var att jämföra filmupplevelse i smartphones och miljöer som kan leda till störningar, med filmupplevelse framför stora filmdukar och i biografliknande utrymmen.
– Experimentet mätte uppmärksamhet, narrativ förståelse och känslan av närvaro genom ögonrörelse- och hudresponsmätningar (elektrodermal aktivitet), självutvärdering samt genom ett narrativt förståelsetest.
Resultaten visade att visningssituationen påverkade några av variablerna: förståelsen, känslan av närvaro och empati för filmens karaktärer.
Att skärmstorleken och yttre stimuli, alltså olika störningar och distraktioner, inte påverkade alla variabler kan förklaras med att experimentdeltagarna tillhörde den så kallade millenniegenerationen (personer födda från tidigt 1980-tal till slutet av 1990-talet) och är vana vid mobiler och det här sättet att se på film, menar Kata Szita.
– För dem kan visning på mobila skärmar bli lika bekväm, trevlig och effektiv som en visning på en stor skärm.
Experimentet visade att användare kan kompensera den smarta telefonens lilla skärm genom skärmpositionering och tillfälliga anpassningar för en oavbruten visningsupplevelse. Men smartphonefilmtittare är ändå mottagliga för distraktioner, beroende på distraktionernas egenskaper. Distraherande ljud eller visuella effekter distanserar tittaren från filmen och avbryter känslan av närvaro. Användarna antog visserligen en strategi för att filtrera bort stimuli som inte var relaterad till filmen, men var samtidigt uppmärksamma på om det som distraherade krävde en mer omedelbar uppmärksamhet eller någon typ av reaktion.
Kata Szitas avhandling belyser även det snabbt föränderliga medielandskapet och kan utgöra en grund för ytterligare film- och medieforskning som undersöker vilka konsekvenser det förändrade medielandskapet kan få.
– Nya trender vad gäller filmkonsumtionen och den tid som avsätts framför skärmar kan ha långsiktiga effekter på inlärning, fantasi och kognitiv utveckling och det måste ständigt utforskas, säger Kata Szita.
