Högaktuell bransch för utbildningsteknologi släpper sin första branschrapport: “Kommunernas köpkraft oroar- vi måste investera i likvärdighet”

Mitt under coronakrisens skolstängningar släpper branschen för utbildningsteknologi sin första branschrapport, Marknadsöversikt och branschbarometer över svensk edtech – en bransch mitt i stormens öga, med en kartläggning över vad edtech omsätter på den svenska marknaden, ett omdebatterat ämne i det offentliga samtalet.

Högaktuell bransch för utbildningsteknologi släpper sin första branschrapport: “Kommunernas köpkraft oroar- vi måste investera i likvärdighet” 1
Coronakrisen har placerat leverantörer av utbildningsteknologi (edtech) som samhällsbärande i en kritisk tid, då branschens tjänster kom att spela en avgörande roll när undervisning flyttade från klassrum, in i hem och ut på digitala plattformar.

Rapporten omfattar en branschbarometer där företagens syn på framtiden och behov för en effektiv digitalisering av skola lyfts, både före och under coronakrisen.

Coronakrisen har placerat leverantörer av utbildningsteknologi (edtech) som samhällsbärande i en kritisk tid, då branschens tjänster kom att spela en avgörande roll när undervisning flyttade från klassrum, in i hem och ut på digitala plattformar. Digitala lösningar har varit en naturlig del av svensk skola under decennier och ämnet har de senaste åren varit omdebatterat, men utan att ha ett underlag för hur det ser ut, då man saknat en samlad bild över siffrorna i sektorn.

Rapporten vill bidra till ett mer faktabaserat samtal om kostnader och slå hål på myter

Debatten om “it i skolan” har i alldeles för hög grad präglats av okunskap, både kring vad den omsätter och hur de lösningar som levereras till skolor kan användas effektivt, menar Jannie Jeppesen, vd på Swedish Edtech Industry. Samtalet har präglats av föreställningar om branschen som i flera delar inte stämmer helt enkelt, konstaterar hon. Förhoppningen är att den här rapporten skall bidra till ett mer faktabaserat samtal och slå hål på några av de myter som ibland alldeles för lättvindigt används i debatten.

Vi hoppas att det skall leda till att vi får konstruktiva samtal om kostnader, investeringar och prioriteringar som behöver göras för att dra nytta av digitaliseringens möjligheter. Jag tror vi får till ett annat samtal om vi utgår från flera av rapportens resultat: branschen består till största delen av små företag, som verkar på en starkt konkurrensutsatt marknad, med flera inslag av konkurrensbegränsande verksamhet, poängterar hon. Intressant är också att flera tjänster har en låg kostnad i förhållande till den stora användarbasen och systemens komplexitet. Jag tror man kommer att kunna hitta intressanta jämförelser med andra branscher och se att vi kanske behöver investera mer i funktionalitet och utveckling för att få full utväxling och underlätta administration och undervisning.

Kommunernas köpkraft oroar- likvärdigheten står på spel

En oro hos leverantörerna som sticker ut är just kommunernas köpkraft, där prognosen i coronans kölvatten blivit ännu sämre. Man frågar sig hur de skolor och kommuner som idag inte varit tillräckligt påklädda digitalt, skall klara av att stå rustade för kommande osäkra läsår. Coronakrisen har visat att vi varit väl rustade i Sverige med god tillgång till verktyg och kompetens, med robusta system som klarat det extrema trycket, men krisen har också visat att likvärdigheten har stora brister. Skillnaderna mellan de som har och de som inte har har ökat. Det är inte acceptabelt, avslutar hon.

Nedslag i rapporten:

  • Branschen består huvudsakligen av små företag. En klar majoritet av medlemsföretagen omsätter under 15 miljoner per år och sex av tio medlemsföretag har färre än tio anställda.
  • Det är en optimistisk bransch, som ser signaler på en ökad digital mognad hos kunderna. Men den offentliga marknaden är prispressad, med en del osund konkurrens från offentliga aktörer, föråldrad teknik och okunskap som står i vägen för en fri och sund marknad, där tillväxt är en förutsättning för utveckling och innovation.
  • Branschen tog ett stort ansvar och stärkte upp sin kapacitet för att möta den enorma ökningen av såväl befintliga som helt nya användare när coronakrisen kom, och täckte på så vis upp för den bristande likvärdighet som råder på skolorna gällande tillgång till digitala verktyg och läromedel. Och det utan ökade intäkter.

Fem aspekter påverkar framtida utveckling

Rapporten lyfter fem aspekter som påverkar hur man framöver kan ta tillvara på digitaliseringens möjligheter samt behov branschorganisationen ser kopplat till dessa: skolors föråldrade teknik, den strategiska kompetensen, kommunernas ekonomi, den osunda konkurrensen samt erfarenheterna från coronapandemin.