Varje år den 28 januari uppmärksammas den internationella dataskyddsdagen i syfte att påminna om att dataskydd tillhör de mänskliga rättigheterna men också för att lyfta hur viktigt det är med skydd för våra personuppgifter och vår personliga integritet.
Du som läser detta kanske ställer dig frågan om det verkligen finns behov av att fortsätta arbeta med GDPR år 2021 – dvs. borde inte det här arbetet vara klart nu, mer än två år efter att förordningen börjat gälla?
Som svar på frågan räcker det med att titta på trenden för antalet anmälda incidenter och bötesbelopp (i form av administrativa sanktionsavgifter) som visar en stigande kurva. Den totala siffran för böter som utfärdades i Sverige under 2020 var 11,5 miljoner euro, att jämföra med 53 630 euro året innan. Betraktar vi Sverige utifrån ett EU-perspektiv, placerar sig Sverige dessutom på en fjärde plats av de länder vars företag i EU tilldömts högst bötesbelopp för brott mot GDPR-lagstiftning år 2020.
Vilken är den vanligaste orsaken till att böter döms ut? Den absolut vanligaste anledningen till att böter utdömdes i Sverige under 2020 var att personuppgifter behandlats i strid med artikel 5, 5 (1) och 5 (2) i dataskyddsförordningen. Artikel 5 ställer krav på att det finns en lämplig säkerhet för personuppgifterna, inbegripet skydd mot obehörig eller otillåten behandling. Överträdelse mot artikel 5 förekom i 14 av totalt 15 fall av böter.
Den näst vanligaste orsaken till böter under förra året var att personuppgifter stred mot artikel 32 som ställer krav på att den personuppgiftsansvarige vidtar lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa en säkerhetsnivå som är lämplig i förhållande till risken för fysiska personers rättigheter och friheter, vilket gäller för 8 av de 15 fallen.
Mot bakgrund av ovan är det inte heller särskilt överraskande att cybersäkerhet och datasäkerhet, tätt följt av regulatorisk förändring och regelefterlevnad, i likhet med föregående år, fortsätter toppa listan över de främsta företagsriskerna för Chief Audit Executives (CAEs) att fortsatt bevaka under år 2021. [1]
Vi som arbetar på MUM Compliance har specialiserat oss på att få dataskyddsfrågor att fungera effektivt i praktiken och anlitas för en mängd uppdrag där det finns behov av detta. I många fall är fokus i uppdragen att få GDPR att fungera i det dagliga arbetet både inom och mellan olika verksamhetsområden som av olika anledningar inte förstår varandras synsätt. Då är det bra att få hjälp av en extern part som kan bidra med ett bredare perspektiv.
MUM Compliances konsulter har bred specialistkompetens som spänner över juridik, IT och informationssäkerhet samt bred verksamhetsförståelse från en lång rad branscher. Inte sällan behöver vi komma in med ett särskilt fokus på förändringsledning för att skapa affärsnytta hos våra kunder samt för att säkerställa att GDPR-regelverket efterlevs.
En vanligt förekommande utmaning hos våra kunder är att många organisationer fortfarande kämpar med är att få acceptans internt och av ledningen för att GDPR och dataskyddsfrågor ska betraktas som en verksamhetsfråga som kontinuerligt behöver hanteras. För att GDPR ska fungera på ett bra sätt i praktiken är en bra början att sätta en dataskyddsorganisation på plats med tillhörande rollbeskrivningar, ansvar, strukturer och processer samt att säkerställa att dataskydd ses som en ständigt aktuell fråga som är här för att stanna.
Hur väl står sig ert dataskyddsarbete i relation till GDPR-regelverket år 2021? MUM Compliance står beredda att hjälpa er och kan skräddarsy lösningar beroende på er verksamhets unika behov, utmaningar och mognad. För att hjälpa er fortsätta utvecklingen av ert dataskyddsarbete erbjuder vi seniora konsulter inom juridik, informationssäkerhet, IT och dataskydd.
