Sex av tio svenskar, 58 procent, vill kunna rösta online i riksdagsvalet och svenskarna har generellt ett högt förtroende för hur myndigheter hanterar deras personliga data.
Samtidigt uppger endast 5 procent att de alltid läser hemsidors sekretesspolicyer. Det visar TietoEVRYs nya Sifoundersökning Säkerhetsbarometern.
– Det kommer alltid att råda blandade känslor kring digitaliseringen, men andelen människor som är villiga att rösta online är en tydligt positiv signal om hög grad av digitalt förtroende, säger Oskar Ehrnström, säkerhetsexpert på TietoEVRY.
Sex av tio svenskar, 58 procent, vill ha möjligheten att rösta online i riksdagsvalet. Mest positiva är män mellan 50–64 år och kvinnor mellan 30–49 år, där nästan sju av tio, 67 procent, ställer sig positiva. Mest tveksamma är män i åldern 18–29, där endast knappt fyra av tio, 37 procent, vill kunna rösta online.
Det generella förtroendet för hur myndigheter hanterar personuppgifter är högt. Åtta av tio svenskar, 81 procent, uppger i TietoEVRYs Sifoundersökning att de känner sig trygga med hur myndigheter, kommuner och regioner hanterar deras data. När samma fråga ställdes för två år sedan var motsvarande siffra 82 procent. Andelen som känner sig mycket trygga har dock minskat med 5 procentenheter sedan 2018.
– Integritet och datasäkerhet är en grundpelare för att skapa förtroende för digitaliseringen. Pandemin har tvingat fram ett digitalt jättekliv då många samhällstjänster blir digitala i denna exceptionella situation, vilket gör allmänhetens förtroende till den viktigaste förutsättningen för digitalisering av offentliga tjänster, säger Oskar Ehrnström.
Varannan svensk, 47 procent, uppger att de känner sig ganska trygga med hur företag hanterar personliga data, medan 5 procent uppger att de känner sig mycket trygga. 2018 var motsvarande siffror 53 respektive 7 procent. Att svenskarna känner högt förtroende för hur deras personliga data hanteras återspeglar sig i att bara en av tjugo svenskar, 5 procent, uppger att de alltid läser hemsidors sekretesspolicyer.
– Allmänhetens stora förtroende för hur både myndigheter och företag hanterar deras personliga data är positivt för samhällets utveckling. Alla som tillhandahåller digitala tjänster behöver fortsätta att ha höga ambitioner för sin datasäkerhet om det förtroendet ska behållas, säger Oskar Ehrnström.