Risk att sociala medier skapar otydlighet vid akuta kriser
Hem Reportage Risk att sociala medier skapar otydlighet vid en akut kris

Risk att sociala medier skapar otydlighet vid en akut kris

Publicerat av: Redaktionen

Vid en akut kris kan det vara svårt att veta exakt vad som hänt och hur man ska förhålla sig till det.

Ibland är det inte brist på information som är det största problemet, utan att enorma informationsmängder på sociala medier skapar otydlighet.

Vid sådana tillfällen är det extra viktigt att förhålla sig källkritisk, eftersom både användarnas beteenden och plattformarnas uppbyggnad bidrar till denna otydlighet, visar en ny studie från Umeå universitet.

Vid akuta krissituationer kan sociala medier spela en avgörande roll för att snabbt sprida livsviktig information. Men det finns också en risk att falska eller gamla fakta sprids och orsakar obefogad rädsla eller panik. I en ny studie har Moa Eriksson Krutrök, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap, och Simon Lindgren, professor i sociologi, båda vid Umeå universitet, undersökt hur information om ett misstänkt terrordåd i Londons tunnelbana 2017 spreds via Twitter. Larmet om terrordådet, som skapade osäkerhet hos allmänheten, visade sig snart vara falskt. Men vid det laget var det redan för sent, alarmerande rapporter spreds vidare som en digital löpeld.

– Informationsflöden i sociala medier har inte en helt logisk uppbyggnad. På sociala medier blandas vittnesuppgifter med hörsägen, antaganden och uppfattningar i samband med kriser, och det kan både vara svårt att nå ut och att ta till sig av ny information, säger Moa Eriksson Krutrök.

Risk för digitala löpeldar

Vid det falska terrorlarm som forskarna har tittat på kunde man se en lavinartad ökning av tweets med hashtaggarna #oxfordstreet och #oxfordcircus, som båda kunde kopplas till händelsen. Den första timmen efter larmet kunde så många som 2750 tweets per minut registreras.

Risk att sociala medier skapar otydlighet vid akuta kriser

Bild: Mostphotos

– Själva plattformarnas rekommendationssystem, som understöds av algoritmer, kan bidra till skevheter i informationsflödet. De här algoritmerna hjälper till att anpassa information för den individuella användaren, men i samband med kriser kan man snarare behöva den mest uppdaterade informationen än den bäst personanpassade. Eftersom gammal och ny information blandas runt och spottas ut i våra olika flöden, har man svårt som social medieanvändare att tydligt se tidsförloppen, och få förståelse för helheten, säger Moa Eriksson Krutrök.

Forskarna kunde se att plattformarnas sätt att fungera, i kombination med hur användarna agerade, indirekt bidrog till att skapa så kallade ”digitala löpeldar” av information. Det innebär att informationsspridningen tar sådan fart att den blir svårhanterlig och kan nå en stor mängd människor väldigt snabbt.

– Sådana löpeldar kan vara svårsläckta. Plattformarna kan moderera innehållet i den mån det går, men när det handlar om tusentals tweets i minuten är det svårare att verifiera uppgifterna. Även information från trovärdiga officiella källor kan skapa osäkerhet kring händelseförloppet, till exempel om den är vag eller skriven i ett visst skede när man inte ännu är säker på alla delar av händelseutvecklingen, fortsätter Moa Eriksson Krutrök.

Använd sociala medier – men med försiktighet

Trots riskerna att falsk information kan spridas tycker Moa Eriksson Krutrök att sociala medier spelar en viktig roll vid krissituationer. Hon menar dock att alla användare måste utöva källkritik i ännu större utsträckning i samband med kriser, speciellt när man tar del av information via sociala medier.

– Sociala medier ger möjlighet för fler att delta i informationsflöden på sätt man inte har kunnat tidigare. Men på grund av att sociala plattformar består av enormt många aktörer kan informationsspridningen bli potentiellt svårhanterlig, och det kan vara svårt att veta huruvida uppdateringar är sanna eller falska.

Om det sprids desinformation via sociala medier är långtifrån alltid som den sprids i illvilligt syfte. I stället, menar forskarna, är det svårt även för vittnen att tolka en situation under tiden den pågår. I det falska terrorlarm man studerade, fanns vittnesuppgifter som senare visade sig inte stämma.

– Människor som gömde sig i affärer längs Oxford Street tyckte sig höra skott avfyras, men senare kunde man bekräfta att inga gärningsmän, och inga vapen, funnits på platsen.

Det finns teknologiska lösningar som Twitter kan tillämpa för att minska spridningen av information i samband med kriser, bland annat genom att begränsa användningen av ”retweet”-funktioner.

– Detta prövades till exempel i samband med det amerikanska valet 2020 och det kan även bli aktuellt i samband med terrorlarm, säger Moa Eriksson Krutrök.

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>