Att arbeta på 2020-talet kommer att handla om upplevelsen.
Men vilka upplevelser är det vi kommer att vilja ha? Karel van der Poel, teknisk evangelist på ServiceNow, och en ny undersökning försöker besvara de frågorna.
Det pratas mycket om hur teknologi påverkat vårt gemensamma arbetsliv i grunden, men betydligt mindre om att vårt allt större teknikberoende också innebär att vi värdesätter den mänskliga kontakten högre. Den nya undersökningen ”Gen Zs and the Future of Work” visar att 83 procent av de millennials som intervjuats föredrar att kommunicera ansikte mot ansikte med sina närmaste chefer, och fler än hälften trivs bäst när de får direkt feedback flera gånger i veckan.
Under ett besök i Stockholm utvecklar Karel van der Poel sina tankar om de trender och beteenden som styr utvecklingen av arbetslivet:
”Det som kan automatiseras kommer förr eller senare att automatiseras. Det är en ostoppbar kraft. Möjligheten det ger är att använda tiden som automatiseringen ger tillbaka till dig på saker som verkligen behöver en mänsklig touch – personliga möten, socialt utbyte, att ta sig tid att ge genomtänkt feedback. Personlig feedback är kanske något som en maskin kommer att kunna ge en dag, men ärligt talat, kommer vi att vilja ha feedback från en maskin?”
Samtidigt blir det personliga tilltalet en allt mer märkbar del även av tekniken.
”Sättet vi interagerar med teknologi förändras hela tiden, och vi rör oss mer mot att tekniken blir ’personlig’. Vi brukade skriva i våra verktyg, nu pratar vi med dem, och vi börjar förvänta oss att verktygen ska kunna förstå vårt personliga uttryck, och svara på ett personligt sätt. Men vid vilken punkt blir individanpassningen obekväm? Vill vi att vår digitala assistent ska vara för mycket kompis?”
Etik och personlig integritet utifrån ett teknologiskt perspektiv kommer att bli en central fråga för hur 2020-talets arbetsliv formas. Genom framväxandet och synergierna mellan AI, maskininlärning och IoT kommer enorma mängder högst personliga data att ackumuleras, och då behöver gränserna riktlinjerna och reglerna för hur sådan data ska användas på ett etiskt sätt vara tydliga och långtgående.
”Jag tror att det kan sammanfattas så här: Tekniken ska vara i mänsklighetens tjänst, och är inte ett självändamål. Bara för att något är möjligt betyder det inte att det är något som ska göras. Varje ny innovation har en inneboende etisk utmaning, och jag tror att 2020-talet till stor del kommer att handla om hur vi löser dem, på ett etiskt hållbart sätt – annars kommer vi att få se en ’techlash’ på riktigt”, säger Karel van der Poel.
Att många, särskilt yngre, människor idag är uppkopplade under så gott som hela sin vakna tid – alltid ”påslagna”, alltid nåbara, alltid uppdaterade på det senaste, har haft många positiva effekter, men också negativa. I den generation som nu börjar komma ut på arbetsplatsen har närmare hälften upplevt symptom på utbrändhet under det senaste året. Omkring en tredjedel av dessa upplever att en bidragande orsak är en pressande och/eller kaotisk arbetsmiljö, och att arbeta utanför kontorstid, enligt Generation Z-undersökningen.
”När man är mitt inne i en revolution känns det alltid som att man är i början av den, det är inte förrän man tar sig tid att stanna till och blicka tillbaka som man inser hur mycket som hänt, och då kommer det ofta som en chock. Förändringen sker så snabbt att vi inte hinner med. Det är något vi måste hantera under 2020-talet och det är här upplevelsen kommer in. För om du har de mest effektiva, produktiva affärsprocesserna som finns men de får anställda att må dåligt, kommer du att förlora de anställda, och ditt försprång”, säger Karel van der Poel och konstaterar:
”Idag säger man att det finns fyra faser i hur människor förhåller sig till digitala verktyg: man går från okunnig till kunnig, till naturlig, till beroende. Vad vi funderar på nu är vad den femte fasen är. Jag skulle vilja tro att det är ’digitalt förbättrad’ snarare än ’digitalt uttömd’.