[KRÖNIKA] Det är en tuff tid för europeiska techbolag. Inflationen är envist hög, finansieringen av nystartade företag har minskat och energikrisen kvarstår.
Det är dock inte bara undergång och dysterhet vi ser i rubrikerna.
Många europeiska nystartade företag har snabbt anpassat sig till den nya ekonomiska verkligheten. Det skriver Margreet Brenkman på Stripe.
En undersökning från Atomico visar att mer än tre fjärdedelar av de europeiska techbolagen är lika optimistiska, om inte mer, jämfört med samma tid förra året.
För det första är Europa fullt av talanger. I Europa verkar nästan 50 procent fler mjukvaruutvecklare än USA, och det finns gott om erfarna ledare som lotsar sina företag genom avmattningen.
Det europeiska ekosystemet för riskkapital är idag välstrukturerat, med företag som Atomico, Seedcamp, Kima och många andra som stöder ambitiösa europeiska grundare. Globala riskkapitalbolag som Sequoia och A16z investerar i europeiska företag utan att de behöver flytta till Silicon Valley.
De europeiska beslutsfattarna spelar också en roll. PSD2 och systemet för finansiella pass (financial passporting) har gjort Europa till den platsen i världen där det är enklast att starta ett fintechföretag. Tack vare kampanjer som Not Optional har vi börjat beskatta aktieoptioner på ett sätt som gör det lättare för europeiska nystartade företag att konkurrera om topptalanger.
Men vi bör inte ta något av detta för givet. Vi utbildar tiotusentals mjukvaruingenjörer varje år i Europa – långt fler än i USA – men detta räcker fortfarande inte för att möta behoven hos teknikföretag med hög tillväxt. Faktum är att världen förväntas behöva fyra miljoner fler utvecklare fram till 2025, och Kina och Indien är bättre än oss på att möta den efterfrågan.
Det är också ett ihållande problem att det finns regelkrångel i lagstiftningen. I en nyligen genomförd undersökning från Stripe sade två tredjedelar av de nystartade företag vi talade med att de skulle växa mycket snabbare om reglerna var enhetliga över landsgränserna. De lyfte särskilt fram den tid och de resurser som går åt till att tolka och följa olika regelverk, av vilka de misstänker att en stor del är utformad för större företag. Nystartade företag skulle växa mycket snabbare om reglerna var harmoniserade på alla marknader.
Europa brukade beklaga sin brist på globala teknikjättar, men nu finns de överallt. Trots en minskning är Europa fortfarande hemvist för över 350 enhörningar. Nu när vi har byggt upp dem måste vi ge dem det stöd de behöver för att bli globala ledare.
Ta fintech, en bransch som vi med rätta kan skryta om. PSD2 gav oss i Europa ett försprång, men vi måste fullfölja löftet. Det innebär att vi måste ta nästa steg när det gäller öppna banker och öppna finanser (open finance), låta icke-banker få tillgång till centralbankernas infrastruktur och använda idén om en digital valuta för att modernisera den betalningsinfrastruktur som ligger till grund för den europeiska ekonomin.
Vi har också chansen att vara pionjärer när det gäller en av vår tids största utmaningar: klimatförändringen. Europa har några av de djärvaste målen för minskade koldioxidutsläpp i världen, men vår klimattekniska industri är ganska liten. Nystartade företag som 44.01, Mission Zero och Climeworks har utvecklat nya tekniker för att avlägsna koldioxid. Men vi behöver tusentals fler av sådana företag för att skala upp. 65 procent av de globala investeringarna i klimatteknik gick till amerikanska nystartade klimatföretag förra året. Vi kan säkert göra bättre ifrån oss.
Margreet Brenkman på Stripe
Varför inte kopiera den modell som har gett upphov till världens ledande fintechföretag och ge Europas nystartade klimatteknikföretag den skjuts de behöver? Vi skulle kunna införa mer flexibla regler – som de sandlådor för reglering (regulatory sandboxes) som fungerade så bra för fintech – och bättre incitament för att hjälpa klimatteknikföretag att snabbare komma ut på marknaden. Politikerna skulle kunna hjälpa till att skapa starkare kopplingar mellan Europas nya generation av grundare av klimatstartsföretag och uppskalningskapital.
Fler av Europas institutioner, regeringar och företag behöver sätta högre krav och samtidigt hjälpa dessa företag att skala upp.
Tider som dessa tvingar alla att vara mer riskbenägna. Entreprenörer drar sig för att starta ett nytt företag. Riskkapitalbolag fokuserar mindre på långsiktiga möjligheter. Och beslutsfattare frestas att låta politiken för nystartade företag hamna längst ner på sin att göra-lista.
Det vore ett stort misstag. Om vi har lärt oss något – från Ford på 1930-talet till Google på 2000-talet – är det följande: recessioner är en grogrund för företag som består i generationer. Och det råder ingen tvekan om att många stora teknikföretag kommer att växa fram ur denna recession. I stället för att debattera om detta är slutet på en gyllene era för techbolag, vad sägs om att vi ger nästa generation av europeiska grundare möjlighet att vinna?
