Sverige kan ta för sig mer av Tysklands ökade import av tjänster.
Tysk tjänsteimport har ökat med 136 procent under de senaste 20 åren i nominella värden, men den svenska andelen av denna volym har minskat under samma period, visar Tysk-Svenska Handelskammarens analys.
Tjänstesektorn stod för 30 procent av Sveriges totala export under 2018. Motsvarande andel för tjänsterna av Tysklands totala export låg på 20 procent, vilket tyder på att Sverige har en stark position inom tjänsteproduktion.
Men Sverige har inte nyttjat chansen att ta en större del av Tysklands ökande tjänsteimport under de två senaste årtionden. Istället har den svenska marknadsandelen minskat från 1,5 procent år 1999 till 1,1 procent under 2018, visar en analys av Tysklands statistik för tjänsteimport gjord av professor Hubert Fromlet, Senior Advisor på Tysk-Svenska Handelskammaren.
Som förklaring till den minskade svenska marknadsandelen räknas bland annat den intensifierade globaliseringen av tjänstemarknaden, förflyttningar av produktionskedjor till andra världsdelar som knyter till sig lokala tjänsteleverantörer. Möjligen har även den goda hemmamarknaden för tjänster avhållit svenska företag från mer offensiva försäljningsaktiviteter i Tyskland. Den svenska tjänsteexporten har hittills inte heller fått någon skjuts av den svaga kronkursen på den tyska importmarknaden, noterar Hubert Fromlet. Men orsakerna till tappade marknadsandelar i Tyskland kan också vara av konjunkturell och strukturell natur.
Stora delar av tjänsteproduktionen och efterfrågan kommer antagligen att få ett nytt eller modifierat innehåll framöver.
– Det innebär att vi behöver en alltmer sofistikerad och digitaliserad produktion av serviceprodukter. Det kan exempelvis gälla industrinära tjänster, digitalisering på bred front, miljö, hälso- och sjukvård, utbildning på alla nivåer och delar av den offentliga administrationen. Den svenska regeringen kan göra fler insatser på hemmaplan för att främja utbildning på alla nivåer, såsom forskning, innovationer, entreprenörskap och företagande. Det skulle också främja tjänsteexporten, säger Hubert Fromlet
Huvudinsatserna kan dock tjänsteföretagen själva åstadkomma enligt Tysk-Svenska Handelskammarens tidigare studier bland medlemsföretag. Genom att till exempel skaffa sig större kunskap om Tyskland och dess olika regioner går det att åstadkomma mer på den tyska marknaden.
– Satsa på tyska språkkunskaper! Goda kunskaper i tyska borde ingå i den svenska exportstrategin om vi ska lyckas bättre på den tyska marknaden. Med språket kommer också kunskapen om ett lands affärskultur som är det enskilt största hindret mot att lyckas bättre i Tyskland. Därför har vi startat språkfrämjarinitiativet Deutsch – Ditt val! där vi delar ut pengar till svenska skolor som vill satsa på tyska språket, säger Ralph-Georg Tischer, vd på Tysk-Svenska Handelskammaren.
