Svenska kontorsarbetare litar för mycket på hemmakontoret – lämnar dörren på glänt för IT-kriminella

Distansarbete har varit normen under nästan ett år, och vid det här laget har de flesta kontorsarbetare vant sig vid sitt hemmakontor.

Svenska kontorsarbetare litar för mycket på hemmakontoret – lämnar dörren på glänt för IT-kriminella

Det innebär samtidigt att många svenskar jobbar på utan större tanke på de potentiella it-hot som finns.

Det visar en färsk undersökning från identitetshanteringsföretaget Okta och YouGov.

The Okta Digital Trust Index heter undersökningen som omfattar en analys av svaren från 13 163 kontorsarbetare, varav 1 012 är från Sverige. Svaren visar att mer än en tredjedel (35%) av svenska kontorsarbetare är mindre försiktiga ur ett säkerhetsperspektiv när de arbetar på distans än när de är på kontoret. Detta innebär att de riskerar att känslig information kan hamna i fel händer. Motsvarande siffra är lägre i länder som Spanien (28%), Japan (30%), Nederländerna och (31%) and Tyskland (32%).

“När skillnaderna mellan hemma- och kontorsarbete suddas ut, visar det sig vara vanligt att glömma grundläggande saker som att det fortfarande är viktigt att säkra sina laptops,” säger Mattias Bolander, Nordenchef på Okta. “Vid arbete hemifrån delar man ofta arbetsyta och nätverk med familj, och i vissa fall även med andra inneboende. Oavsett den specifika situationen så kan dessa nya “kollegor” medföra nya risker, och i samband med COVID-19 är det viktigt att komma ihåg detta.”

Och allt detta sker mitt under de ökande cyberrisker som pandemin medför. Sedan vi började arbeta hemifrån har svenskar blivit mer lyhörda för hot som dataintrång (30%) och nätfiske (30%). Globalt sett säger 10% av kontorsarbetare att de drabbats av ett dataintrång eller en cyberattack under pandemin – en siffra som förmodligen är ännu högre om man lägger till alla de som drabbats utan att veta om det.

Vi är absolut mer beroende av digitala kontakter än tidigare. Och samtidigt som 25% av svenska kontorsarbetare säger att de numera är mer försiktiga med att dela med sig av sina data online, säger 28% att de idag har betydligt fler digitala interaktioner med människor som de aldrig har träffat fysiskt, jämfört med innan pandemin.

“Numera är det många som har epostkontakt med olika personer som de sällan eller aldrig träffat i verkliga livet,” säger Mattias Bolander. “Det kan handla om lärare, idrottsledare, läkare med flera, och dessa kontakter hanteras samtidigt som de arbetar hemifrån. Detta skapar en situation som gör det lättare än någonsin för cyberbrottslingar. Dessutom är det många som har barn som utför sitt skolarbete hemifrån och behöver ha internetuppkoppling. När många hemmanätverk nu delas av barn och föräldrar hela dagarna ökar riskerna att en skadlig kod av misstag släpps in i nätverket.”

Gör verksamheter tillräckligt?

Verksamheter står nu inför utmaningen att hantera de nya hot som utformats för att dra fördel av distansarbetare med sänkt gard. Av de hot som finns därute anger svenska kontorsarbetare att risken är störst att drabbas av identitetsstöld (31%), följt av sabotageprogram (14%), lösenordsstöld (14%) och nätfiske (12%).

För att tackla de ökande IT-hoten i kölvattnet av pandemin har 20% av de svenska verksamheterna infört nya säkerhetslösningar, såsom t ex multifaktorautentisering, samt att 17% genomför mer intern säkerhetsutbildning. Samtidigt säger 40% av de svenska respondenterna att de inte vet om deras arbetsgivare har vidtagit några åtgärder för att skydda dem mot cyberhot, och 24% säger att deras organisation inte har infört några nya säkerhetsåtgärder alls.

“Det är möjligt att verksamheter inför nya säkerhetsåtgärder utan att berätta det för de anställda,” säger “Dr. Jessica Barker, cybersäkerhetsexpert och författare. Men som resultaten visar så litar människor inte på ord, de litar på faktiska åtgärder. Det är viktigt att tänka på för att skapa en kultur som präglas av tillit. Behovet för organisationer att vara öppna med anställda, kunder och media är tydligare än någonsin.”

Tillit börjar med säkerhet

Undersökningen visar att väl genomtänkta säkerhetspolicys har flera fördelar utöver att skydda medarbetarna. 18% av de svenska konsumenterna säger nämligen att säkerheten är det viktigaste för att de ska lita på ett varumärke. Nästan en tredjedel (31%) av de svenska respondenterna säger att de förlorat sitt förtroende för företag som de har hört missbruka data eller haft ett dataintrång. Som en konsekvens tog 46% bort sitt konto hos företaget och 44% slutade att använda företagets tjänster för alltid.

De här frågorna får även användare att vara tveksamma till att använda en tjänst eller köpa en produkt överhuvudtaget. Nästan en tredjedel (30%) säger att de bekymrar sig för dataintrång när de surfar och 25% är skeptiska till webbplatser som begär för mycket information. Pandemin har även bidragit till en större medvetenhet om vikten av digitala data; 34% har läst om ämnet i media och 22% har gjort egna efterforskningar kring datahantering. Detta har sammantaget medfört att 25% av svenskarna har blivit mer försiktiga med vad de delar med sig av online. Trenden är ännu starkare i andra delar av världen. Starkast är den I Australien (57%) följt av USA (47%), Nederländerna (47%), Spanien 46% och Storbritannien (40%).

Intressant nog anser svenskarna att myndigheternas webbsidor är mest pålitliga (32%), vilket stämmer överens med svaren i Storbritannien 41%, Australien 41% och Nederländerna (37%).

“Det är särskilt intressant att svenskarna tycker att myndigheters webbsidor är mest pålitliga,” säger Jessica Barker. “Många anser nog att tilliten till myndigheter blir allt mindre, men det är skillnad på politiker, politiska partier och myndigheternas tjänster. Undersökningen visar att det trots allt finns en relativt hög tillit till offentlig sektor. Ännu har det inte varit några stora dataintrång relaterade till Covid-19 och det verkar som att arbetet med datasäkerhet har utvecklas till det bättre.”

Metod

Undersökningen genomfördes online av YouGov på uppdrag av Okta under december 2020. Svaren kommer från ett representativt urval av kontorsarbetare i Sverige, Storbritannien, USA, Australien, Tyskland, Frankrike, Italien, Spanien, Nederländerna och Japan. Det var totalt 13 163 svarande, varav 1 102 från Sverige.