Tekniken som formar samhället

[KRÖNIKA] Vi lever i en värld där det mesta runtomkring oss blir smartare, allt från våra datorer till konferenssystem och lampor.

Morten Karlsrud, Nordenchef på Lenovo

Som människor och samhällen anpassar vi och utvecklar sättet vi använder oss av tekniken – både på arbetsplatsen och i hemmet – för snabbare konsumtion, mer produktivitet och bekvämare uppkopplingar. Många av våra tekniska framsteg för förstås något gott med sig och förbättrar vår livskvalitet, men det finns också flera utmaningar. Under 2019 kommer ämnen som obegränsad uppkoppling, full automation och utökade verkligheter vara hetare än någonsin.

Hur tekniken gör oss lyckligare och hälsosammare

Internet of Things (IoT), artificiell intelligens (AI) och förstärkt verklighet/virtuell verklighet (AR/VR) är heta ämnen i vår bransch. Dessa intelligenta tekniker fortsätter att implementeras i flera olika branscher under 2019 – allt från tillverkning till utbildning och detaljhandel. Enligt en nyligen genomförd Accenture-studie håller 72 procent av ledningsgrupper inom sjukvården med om att utökad verklighet kommer att användas i stor skala och påverka nästan alla branscher under de kommande fem åren.

I sjukvårdssektorn har exempelvis IoT och AI-applikationer möjlighet att lösa några av mänsklighetens största utmaningar. Att minska tiden i väntrummet på akutsjukvården skulle exempelvis möjliggöra vård och övervakning på distans, vilket bidrar till tillgänglighet och tillgång till viktig hårdvara. Det frigör till och med läkarnas tid då AI kan användas för att upptäcka och diagnostisera tumörer.

Faktum är att IoT i hälso- och sjukvårdssektorn fortsätter att expandera avsevärt och förväntas uppnå 163,24 miljarder dollar år 2020, vilket är en årlig tillväxt på 38 procent från år 2015. Detta är enligt en nyligen publicerad prognos från Market Research.

AR/VR har även spännande framtida effekter inom sjukvården. Till exempel kan AR/VR användas för att låta patienterna besöka ett sjukhus virtuellt innan de läggs in, eller för att hjälpa patienter att visualisera behandlingar för att minska ångest eller nervositet. VR kan också ge barn som behandlas på sjukhus en viktig distraktion genom rolig, dynamisk underhållning, meditationsövningar och terapeutiska spel för att klara av sjukhusvistelsen.

Nya framsteg och applikationer kommer att introduceras i olika branscher allt eftersom, och vi får räkna med att se en påskyndad tillämpning, när kostnader för tekniken blir lägre och de organisatoriska och affärsmässiga resultat förbättras.

Hur AR går från nöje till funktion

Teknikbranschen utvecklas i rask takt och prognoserna för 2019 visar att tjänster inom AR och VR kommer att uppgå till 27 miljarder dollar, vilket är ökning på 92 procent jämfört med samma period året innan enligt IDC. VR har hittills gjort tydliga avtryck inom gaming, journalistik, filmskapande, utbildning, sport och musik och är dessutom redan väletablerad inom träning och datavisualisering.

Det största intresset kommer dock att vara kring AR, som redan används i stor utsträckning inom underhållning och andra kommersiella områden. I och med 5G:s antågande kommer dessutom de mest betydelsefulla egenskaperna hos AR att förbättras med bland annat datorgenererade bilder, fjärrstyrning, objektigenkänning och effektivisering av arbetsflöden. Denna utveckling kommer att ha en meningsfull inverkan på företag i flertalet branscher.

Ett exempel på detta är AR-glasögon som kan användas som en del av ett större tekniskt system och ge tillverkare och fältarbetare realtidsdata som i sin tur kan bidra till färre fel och förbättrad noggrannhet, säkerhet och kvalitet. Med hjälp av AR-fjärrstyrning kan en oljeplattformsarbetare assisteras av en kontorsbaserad person, då denne ser vad som händer i realtid genom glasögonen.

Under 2019 kan vi alltså förvänta oss att AR kommer ta mer plats inom kommersiella områden. Under den närmaste tiden kommer vi också att se företag som utvecklar AR och VR tillsammans genom IT-integration, för att uppnå ännu fler fördelar.

Framtidens säkerhet

Människan anses ofta vara den svagaste länken när det kommer till säkerhet. Ökad mobilitet, BYOD (bring your own device), distansarbete och konjunkturen har alla bidragit till de säkerhetsutmaningar som företagen står inför idag. På grund av vårt nya sätt att arbeta kan anställda omedvetet utsätta företaget för stora säkerhetsrisker och ekonomisk förlust genom att ignorera – eller inte förstå – säkerhetsprotokoll.

För att skydda sig som företag och konsument finns främst fyra områden att fokusera på – data, identitet, online och enhet – och betydelsen av att ha en helhetsplan mot hot för alla dessa utrymmen. Trenden som gått från två- till multi-faktorautentisering på personliga enheter kommer att fortsätta växa som säkerhetsorgan, såsom FIDO Alliance integrerar med Windows Hello för att möjliggöra säkrare autentisering. Ökningen av smarta sammankopplade enheter i hemmet och kontoret kommer också att medföra säkerhetsbrister som måste åtgärdas. Vi kommer därmed att behöva lära av användarna genom heuristik och nya inlärningsmodeller, som inte bara behandlar förändringar i teknik utan även förändringar i mänskliga beteenden. Företagen måste därför förstå sin personal för att kunna skydda enheterna bättre, samt utveckla hållbara säkerhetsprotokoll och vanor.

DaaS (Device-as-a-Service) erbjuder ett antal livscykler och andra fördelar, vilket är ett smart sätt att lösa säkerhetsproblem. Särskilt när de blir alltmer komplexa och frekventa på grund av den mobila arbetsplatsen. Framöver kommer företagen att behöva skaffa smidiga, anpassningsbara lösningar och större kontroll över enhetens ekosystem och säkerhet. Det är en växande trend visar en Gartner-studie från 2018, där nästan 30% av CIO:erna som svarade överväger DaaS som en del av sin strategi de närmaste fem åren. En nyligen genomförd IDC-studie visar att det totala marknadsvärdet kommer att tredubblas fram till 2020. Tills dess finns dock flera utmaningar att lösa. En annan ny IDC-rapport lyfter fram verksamheters största utmaningar när det kommer till hanteringen av enhetens livscykel, där över hälften anger att de kan förbättra sig. Utmaningarna är att hålla sig uppdaterad, anpassningsfrågor och oron över säker hantering när BYOD ökar.

Morten Karlsrud, Nordenchef på Lenovo