Trots sin storlek och lätt plastiga känsla har Panasonics FZ1000 kvaliteter som gör att den hamnar på min topplista över kameror. En extrem zoom och hög bildkvalitet är två av dem.
Den är gigantisk. I vart fall är objektivet minst sagt rejält och det främsta yttre kännetecknet hos Panasonic Lumix DMC-FZ1000.
Och objektivet, som är från optikmästarna på Leica, är själva anledningen till att jag blev nyfiken på kameran. Den har nämligen ett zoom-omfång och en ljusstyrka som jag aldrig tidigare ens hört talas om i motsvarande sammanhang. Från 25 till 400 mm (omräknat för att motsvara fullformat – den verkliga brännvidden är 9,1-146 mm). Ljusstyrkan ligger på 2,8-4.
Leica-namnet närde förhoppning
Det var med en stor portion skepsis jag satte i minneskortet och startade kameran. Den känns inte helgjuten, vilket plastmaterialet bidrar till. Men framför allt har jag överlag dåliga erfarenheter av zoomar, i synnerhet sådana med extremt omfång. De blir aldrig särskilt skarpa, helt enkelt. Fast Leica-namnet gav ändå utrymme för en liten, liten förhoppning om att jag skulle motbevisas.
Kamerans elektroniska sökare är av toppklass, fördröjningen när motiv rör sig eller man rör kameran är i princip obefintlig. Snart upptäckte jag det som skulle bestå som det största minuset med kameran, nämligen att zoomning sker medelst knapp framför avtryckaren. Manuell zoomning finns inte, även om det går att ställa in objektivet så att du hanterar zoomen med objektivringen – det är fortfarande motorn som ändrar brännvidden. Nu har jag inte generellt något emot motordrivna zoomar, men det går för långsamt. Alldeles för långsamt.
Bildkvalitet över förväntan
Nå, låt oss överse med den svagheten ett tag. Det behöver inte vara en dealbreaker, som det heter. Kameran levererar nämligen ypperliga bilder med en upplösning på 20 megapixel. Jag blev faktiskt rejält förvånad när jag tittade på bilderna. Skärpa, kontrast, färgåtergivning – allt håller. I synnerhet skärpan, som var det största frågetecknet, är ruskigt bra.
I övrigt är kameran komplett med snabb autofokus, vinklingsbar skärm, tillräckligt med välplacerade knappar för att du ska slippa gå in i menyer för att göra rutininställningar, snabb seriebildstagning och inte minst möjlighet att filma.
Just filmfunktionen är nästan lika uppseendeväckande som den skarpa optiken. Det rör sig nämligen om video med 4K-upplösning, vilket är högst ovanligt hos en kamera för 8 000 kronor.
Nackdelar går att leva med
Slutsatsen efter några dagars användning är att FZ-1000 är en ovanligt komplett kamera för kunden som söker både en stillbilds- och videokamera. Den lite plastiga känslan hamnar på minussidan, liksom möjligen storleken. Men det är egentligen det enda priset man behöver betala för hög bildkvalitet och det extrema zoomomfånget.