En ny rapport utforskar AI-användningen bland nordiska organisationer och avslöjar både tillväxt och utmaningar.
Sverige halkar efter övriga nordiska länder när det kommer till AI-användning. Bristen på en tydlig strategi, ledning och särskild digital kompetens utmärker sig som centrala hinder.
Den nya rapporten, Are Nordic organisations ready for AI? – The effect of AI on how organisations think about their digital transition and skills, har kartlagt användningen av AI bland nordiska företag och organisationer.
Rapporten visar att AI-användningen växer snabbt i de nordiska länderna. Samtidigt ligger Sverige sist i Norden i sin AI-användning just nu – med 45 procents användning, jämfört med 61 procent i Finland, 52 procent i Norge och 48 procent i Danmark. Att Finland sticker ut tros ha att göra med landets vidspridda nationella AI-initiativ såsom Elements of AI.
Trots att cirka hälften av de nordiska företagen och organisationerna börjat använda AI, uppger endast 15 procent att de har en strategi. Samtidigt menar också hälften att AI kommer att göra dem mer konkurrenskraftiga.
– Det finns en vilja att implementera AI, men vissa tycks sakna tydliga strategier för hur användningen ska se ut. Utan en väldefinierad strategi kan man inte säkerställa att implementeringen av AI sker på ett hållbart och effektivt sätt. Strategin fungerar som en kompass för organisationens digitala resa och bör utgå både från kortsiktiga och långsiktiga mål, säger Daniel Akenine, nationell teknikchef på Microsoft.
Det är främst mindre organisationer inom den privata sektorn som inte kommit i gång alls med att använda AI. Brist på tydlighet från ledningen kring potentialen med AI anges som den främsta bakomliggande orsaken. Rapporten indikerar också att ”icke-användarna” menar att AI är irrelevant för organisationens arbete. Samtidigt har många ännu inte identifierat några AI-möjligheter, något som kan peka på att organisationerna inte heller förstått vilka tekniska lösningar som faktiskt använder sig av AI.
Generativ AI vanligast
En tredjedel (31 procent) av AI-användningen hos företagen och organisationerna i Norden är ”textgenerering”, vilket pekar på att generativ AI får mer och mer fotfäste. Samtidigt har endast en av fem (21 procent) av de nordiska organisationerna – och ungefär lika många (23 procent) av de svenska organisationerna – initierat projekt som syftar till att undersöka potentialen för användningen av just den typen av generativa AI-verktyg som blivit framträdande.
Främsta användningsområdena för AI inom nordiska företag och organisationer
Avsaknad av särskild digital kompetens
Rapporten visar också att 35 procent av de nordiska företagen och organisationerna saknar särskild digital kompetens. De specifika färdigheter som efterfrågas varierar från mycket grundläggande digitala färdigheter till djupare förståelse för AI:ns potentiella användningsområden. Samtidigt förväntas behovet förändras över tid. Förmågan att interagera digitala lösningar i nya produkter ses som avgörande på längre sikt och kommer om tre år vara nästan lika viktigt för organisationerna som att ha digitala generalister på plats.
Därtill tror hälften av de tillfrågade företagen och organisationerna inte att generativ AI signifikant kommer att påverka antalet anställda eller rollerna inom organisationen, medan en tredjedel tror att generativ AI kommer att påverka både roller och sammansättningen av team, samtidigt som antalet anställda hålls på samma nivå. De olika förväntningar och uppfattningar som finns kring hur arbetsstyrkan påverkas understryker behovet av flexibilitet och anpassningsförmåga att hantera förändring.
