Leigh Segall, CEO i Smart Communications om varför transparens och mänsklig kontroll avgör om tekniken lyckas.
Generativ AI har på kort tid blivit ett självklart verktyg i många organisationer.
Leigh Segall, CEO i Smart Communications
Företag använder tekniken för att effektivisera arbetsflöden, analysera stora datamängder och skapa mer personanpassad kommunikation. Rätt använd kan AI bidra till bättre kundupplevelser, snabbare service och stärkt konkurrenskraft.
Samtidigt växer osäkerheten hos konsumenterna. När AI i allt större utsträckning används i kommunikationen med kunder uppstår frågor om kontroll, ansvar och insyn. Många upplever det som oklart vem som faktiskt kommunicerar med dem – en människa eller en maskin. I takt med att tekniken blir mer avancerad blir därför frågan om förtroende allt mer central.
En global undersökning med över 2 000 respondenter visar att skepsisen mot AI är utbredd. Hela 80 procent uppger att de är tveksamma till användningen av AI, särskilt inom känsliga områden som finans och hälso- och sjukvård. Samtidigt uttrycker 63 procent etiska farhågor kring generativ AI, medan 66 procent oroar sig för säkerheten. Endast 47 procent anser att AI har potential att förbättra företagskommunikation. Det pekar på ett tydligt glapp mellan teknikens möjligheter och kundernas upplevelse.
För att minska detta glapp krävs öppenhet. Företag behöver vara tydliga med hur och när AI används – och säkerställa att mänsklig kontroll alltid finns med i processen. Kunder vill veta när de interagerar med automatiserade system och när en människa är involverad.
I undersökningen uppger 77 procent att det är viktigt att företag är transparenta kring sin användning av AI i kommunikationen. Tydlig märkning av AI-genererat innehåll och processer som stöds av AI är därför inte en detalj, utan en avgörande förtroendefråga.
Förväntningarna på kommunikation skiljer sig dessutom mellan generationer. Äldre målgrupper värdesätter tydlighet, struktur och begriplighet, medan yngre användare i högre grad efterfrågar personalisering och kommunikation i de digitala kanaler de själva föredrar. Här erbjuder AI stora möjligheter att anpassa innehåll efter olika målgrupper och individuella behov.
Samtidigt får effektivitet aldrig ske på bekostnad av ansvar. För att kommunikationen ska vara korrekt, etisk och säker krävs mänsklig medverkan. Det handlar om att kvalitetssäkra innehåll, undvika missförstånd och säkerställa rätt tonalitet – särskilt i situationer som kräver omdöme, empati och kontextförståelse.
Trots den utbredda tveksamheten kan generativ AI, när den används på rätt sätt, skapa betydande värde. Automatisering och personalisering gör det möjligt för företag att agera snabbare och mer träffsäkert i dialogen med sina kunder. I den digitala ekonomin, där konkurrensen ständigt hårdnar, blir kommunikation en allt viktigare differentieringsfaktor.
Men en grundprincip måste alltid gälla: tekniken får aldrig arbeta ensam. Det är i samspelet mellan människa och maskin som verklig nytta uppstår. Mänsklig tillsyn gör det möjligt att dra nytta av AI:s styrkor samtidigt som dess begränsningar hanteras.
Generativ AI har potential att förändra kundkommunikationen i grunden – genom ökad effektivitet, innovation och relevans. Men utan transparens riskerar tekniken att underminera det som är allra viktigast: kundernas förtroende.
Företag som öppet redovisar sin användning av AI och kombinerar tekniken med kontinuerlig mänsklig kontroll skapar inte bara trygghet, utan också långsiktigt hållbara kundrelationer. I en allt mer digital värld är transparens inte ett tillval – det är en förutsättning för framgång.
