På bara ett år har AI-användningen bland svenska kontorsarbetare mer än fördubblats, från 25 till 53 procent.
Men en ny rapport från AI- och datatransformationsbolaget Solita avslöjar en kritisk paradox: trots att 80 procent förväntar sig att AI kommer förändra deras jobb, anser bara en av tio att AI-kompetens är viktig för karriären, ett gap som riskerar att bromsa utvecklingen.
Enligt Solitas rapport “How AI is transforming Nordic work life 2026”, genomförd av Kantar Media och baserad på svar från över 3 000 kontorsarbetare i Sverige, Finland och Danmark, har generativ AI blivit en naturlig del av det dagliga arbetet. Men trots Sveriges starka tillväxt ligger landet efter både Danmark (65 procent) och Finland (62 procent). Danmarks dagliga användning är 71 procent högre än Sveriges.
- Det är glädjande att se att användningen ökar så kraftigt i hela Norden. För att Europa ska förbli konkurrenskraftigt måste vi fortsätta lära oss och anamma nya arbetssätt. Med vår höga utbildningsnivå, starka digitala mognad och djupt rotade etiska värderingar är Norden unikt positionerat för att leda utvecklingen av ansvarsfull AI, säger Ossi Lindroos, vd på Solita.
Rapporten varnar för en förestående “AI-kunskapsparadox”. Trots bred användning förbereder sig de nordiska kontorsarbetarna inte för den förändring de själva förutspår. 80 procent förväntar sig att AI kommer förändra deras jobb i grunden, men bara en av tio anser att AI-kompetens är viktigt för den egna karriären.
- Vi ser ett gap på 70 procentenheter mellan den transformation som medarbetarna förväntar sig och den förberedelse de faktiskt gör. Organisationer som inte överbryggar det här gapet riskerar att bygga sin AI-strategi på entusiasm snarare än kompetens, säger Lasse Girs, Head of AI Transformation på Solita.
Nyckelinsikter från rapporten
Kvalitet driver Danmark, snabbhet driver Sverige
Danmarks ledning i användning drivs av fokus på arbetskvalitet: 66 procent använder GenAI för att förbättra kvaliteten i arbetet, jämfört med ungefär hälften i Sverige och Finland, där snabbhet dominerar som främsta drivkraft.
Styrning möjliggör, inte hämmar
Danmark kombinerar högst regelefterlevnad (71 procent) med högst användning (65 procent), vilket kullkastar myten att styrning bromsar innovation. Finland har gjort stora förbättringar och minskat andelen organisationer utan riktlinjer från 21 till 7 procent. Sverige har längst kvar: 14 procent saknar fortfarande riktlinjer.
Övertro på den egna förmågan
En tredjedel av de nordiska kunskapsarbetarna anser att GenAI förbättrat deras kritiska tänkande, men de är 2–4 gånger mer benägna att se förbättringen hos sig själva än hos sina kollegor, vilket avslöjar en betydande blind fläck i självbedömningen.
Inkomstklyftan kvarstår
GenAI är ännu inte en utjämnande kraft. I alla tre länder använder höginkomsttagare GenAI betydligt mer än låginkomsttagare. I Sverige är gapet störst: 36 procentenheter skiljer mellan höginkomst- och låginkomsttagare.
Rapporten visar att nordisk AI-adoption växer snabbt, men att kunskapsgapet mellan förväntningar och förberedelser kvarstår i alla tre länder.
Rapporten i sin helhet kan laddas ner här.
Om undersökningen
Undersökningen till rapporten ”How AI is transforming Nordic work life 2026” är genomförd av Kantar Media, på uppdrag av Solita, mellan 30 oktober och 11 november 2025. Undersökningen omfattar över 3 000 kontorsarbetare i Sverige (n=1 037), Finland (n=1 042) och Danmark (n=1 019) via nationellt representativa webbpaneler (ålder 20–65). Rapporten bygger vidare på Solitas undersökning från 2024 av Finland och Sverige, och inkluderar i år för första gången Danmark, vilket möjliggör jämförelser över alla tre nordiska marknader.
