I slutet av förra året framkom flera förbluffande resultat om AI i den stora undersökningen ”Svenska Folket och AI 2023”.
Till exempel säger sig färre (!) svenskar använda AI trots teknikens enorma genomslag.
Här lyfter Maria Ehrin, omvärldsbevakare på Atea Innovation Management, fram sex insikter från undersökningen som du som it-ledare behöver ha koll på under 2024.
– För alla organisationer är det just nu avgörande att förstå hur vanligt folk ser på AI. Tekniken gör allt större avtryck i samhället, och människors behov, attityder och utmaningar är en viktig del att ha med sig inför förändringar och hur dessa kommuniceras, säger Maria Ehrin.
Idag finns det knappast någon om inte hört talas om artificiell intelligens (AI).
Sedan ett drygt år tillbaka pratas det artificiell intelligens överallt, nästan hela tiden: i nyhetssändningar, i debattprogram, i radioprogram, i forum på nätet och i fikarummen.
– Det nya som hänt som fått proppen att gå ur är att det kommit en ny genre inom AI som det inte pratats om tidigare: generativ AI. Tidigare har AI-diskussionerna mer handlat om AI:ns förmåga att se och läsa mönster ur stora datamängder. Men nu kan maskinerna inte bara lära sig att känna igen en katt, utan även börja skapa katter, landskap och människor, och skriva långa texter, säger Maria Ehrin.
Utvecklingen väcker många nya frågor hos svenskarna.
Som den här:
Vad är sant? Vad är fejk?
Den första insikten som Maria lyfter fram från undersökningen handlar om den oro som svenska folket känner.
1. Oron för AI växer sig allt starkare – och det behöver du som it-ledare hantera
Det blir allt svårare att skilja mellan vad som är sant och falskt (såsom falska nyheter och att bilder, filmer och ljudklipp manipuleras i så kallade deep fakes). Detta oroade 60 procent av de totalt 1000 tillfrågade svenskarna när undersökningen gjordes (i september och oktober). Oron har ökat lavinartat sedan 2022, då motsvarande andel låg på 43 procent.
– EU är på gång med en ny AI-förordning (EU AI Act) som ska reglera hur man får använda sig av AI, exempelvis i sin kommunikation. Den nya lagen väntas komma under 2024, säger Maria.
Vad betyder det här för dig som it-ledare?
– Oavsett när lagen kommer och vad den i detalj kommer att innehålla, behöver it-ledare hantera den växande oron hos vanliga svenskar. Det blir oerhört viktigt framöver att vara tydlig, att inför sina kunder, partners, medborgare och medarbetare vara transparent med hur AI används. Som mottagare vill man exempelvis veta vad som är skapat med hjälp av AI, och vad som inte är det, säger Maria.
2. De AI-genererade besluten blir fler. Hur ska ni agera som en följd av det?
Undersökningen visar också tydligt att oron för att AI-tekniken fattar fel beslut eller ger fel rekommendationer har ökat drastiskt (46 procent känner den oron, jämfört med 29 procent året innan). Detta är en utveckling som berör alla myndigheter som tar hjälp av AI för att automatisera beslutsprocesser – alltifrån beslut om vab (vård av barn) till bygglov.
Maria Ehrin, omvärldsbevakare på Atea Innovation Management
– Om det är 10 000 beslut som måste fattas under en period, då kan väldigt stora effektiviseringar uppnås av att låta AI göra jobbet. Men även här tror jag att det blir viktigt att vara transparent. I 99 fall av 100 har mottagaren inga problem med att beslutet tagits med hjälp av AI. Men i takt med att AI fattar beslut i allt komplexare ärenden så behöver man ta hänsyn till att många inte har lika stor tilltro till AI som till människor, säger Maria.
Det blir avgörande att ställa sig frågor som:
Vad kan göras så att medborgare inte känner sig orättvist behandlade av anonymt AI-beslutfattande?
Hur kan misstag fångas upp när AI tar över fler av besluten?
– Diskussioner behövs kring dessa områden, menar Maria.
I vissa fall kanske AI-fattade beslut kan kompletteras med en klickbar länk med möjlighet att begära att en handläggare ser över beslutet, i andra fall är det kanske annat som krävs.
3. Färre är positiva till AI jämfört med tidigare år. Vad betyder det för dig som it-ledare?
I undersökningen framkommer att andelen som är positivt inställda till AI har minskat radikalt på två år, från 54 procent till 35.
– Min gissning är att det hänger ihop med att fokuset i media har skiftat till en mer dystopisk bild av AI. Det talas mycket om att AI kan förgöra världen, hur det går att luras med deep fake, och att AI tar över jobben. Här har it-ledare ett stort ansvar att utbilda personal, kunder och medborgare i de nyttor som finns och som kan skapas med AI.
För samtidigt som att svensken generellt fått en allt dystrare bild av AI, finns det många som är positivt inställda till den nytta AI kan göra på flera områden i samhället. 46 procent ser exempelvis gärna att AI används inom sjukvård, för att upptäcka sjukdomar tidigare eller för att hjälpa personer med psykisk ohälsa.
– Ju fler AI-tjänster som gör påtaglig nytta i samhället, desto fler kommer att se fördelarna med AI. Ett exempel är skolan, där det finns en enorm potential i att göra utbildningen mer relevant för varje elev med hjälp av AI. Hittills har debatten ofta fastnat i oron för att AI ska hjälpa eleverna att fuska – i stället för att lyfta fram vilken nytta AI kan bidra med i lärandet och i elevernas utveckling.
Hittills har debatten ofta fastnat i oron för att AI ska hjälpa eleverna att fuska.
Värt att lägga märke till för dig som it-ledare är att svensken är som mest intresserad av att AI hjälper till med följande områden i det privata livet (i turordning):
- Minska boendekostnader (värme, vatten, el)
- Förenkla hushållsarbetet (städning, matlagning, beställningar)
- Tid i vardagen (tex att AI utför vardagliga sysslor)
- Minska klimatavtrycket (till exempel på resor, kostvanor, konsumtion)
- Effektivisera arbetet
- Ekonomiskt sparande
Rapporten ”Svenska Folket och AI 2023” kan laddas ner här.
4. Användandet av AI har minskat. Eller?
Färre säger sig använda AI idag, hur paradoxalt det än låter i en värld där AI byggs in i allt fler tjänster och prylar. 2021 uppgav 30 procent att de använde AI dagligen. Året senare hade den andelen sjunkit till 24 procent, och förra året (2023) störtdök siffran till 12 procent.
Och till råga på allt. De som säger sig aldrig använda AI har fördubblats under det senaste året.
Kan det här verkligen stämma?
– Det faktiska användandet av AI tror jag knappast har minskat, bara upplevelsen att så är fallet, säger Maria och fortsätter:
– Jag är övertygad om den mediala uppmärksamheten kring AI den senaste tiden har förändrat bilden för vad artificiell intelligens är. Idag tror jag att de flesta associerar AI med generativ AI, såsom ChatGPT, eller med självkörande bilar. Och det är trots allt förhållandevis få som använder det. Det är nästan uteslutande tjänstemän, och mest män i storstad. Därför svarar många nej nu, medan tidigare år svarade fler ja för att AI då associerades mer med algoritmer som avgör vilka låtar som rekommenderas på Spotify och som tar fram den snabbaste körsträckan på Google Maps.
5. Många känner sig okunniga om AI. Och bara hälften vill lära sig mer.
Med tanke på hur mycket det har pratats om AI under det senaste året, borde inte kunskapen om vad artificiell intelligens är ha ökat rejält det senaste året?
I själva verket har kunskapen – i alla fall den upplevda kunskapsnivån – stått i stort sett oförändrad.
Hur kommer det sig?
Kanske är det som den grekiske filosofen Aristoteles en gång konstaterade:
”The more you know, the more you realize you don’t know.”
Oavsett vilket har it-ledare i alla organisationer en stor roll att spela för att motivera medarbetarna att vilja lära sig mer, understryker Maria:
– Av de 36% som säger sig ha tillgång till AI på jobbet, är det bara knappt hälften som vill lära sig mer. Både privata och offentliga arbetsgivare behöver bli bättre på att utforska möjligheterna med AI och utveckla intresset, utbilda och upplysa om fördelarna.
En del medarbetare kan säkert göra motstånd av rädsla för att deras tjänster ska ersättas med AI.
– Det är viktigt att komma ihåg att de som inte tar till sig kunskapen om hur AI kan underlätta i vardagen är de som löper störst risk att bli ersatta av AI. En viktig del av att hålla sig relevant, både professionellt och som organisation, är att lära sig att använda och dra nytta av AI.
6. AI riskerar att bli en klassfråga. Vad kan du göra åt det?
AI kan göra väldigt mycket nytta i hela samhället. Då får det inte bli så att utvecklingen i första hand gynnar de mest priviligierade. Det finns oroande tecken i undersökningen på att vi riskerar att gå åt det hållet.
- Undersökningen visar att det företrädelsevis är välutbildade och högavlönade yngre män som säger sig använda och ha nytta av AI.
- De som har en högskole- eller universitetsutbildning säger sig ha kunskap om AI i tre gånger så stor utsträckning (39 procent) som de med en grundskoleutbildning (13 procent).
- De som tjänar mer än 50 000 kr i månaden säger sig också ha kunskap om AI i betydligt större utsträckning (47 procent) än de som tjänar under 30 000 kr i månaden (28 procent).
– Det är män i åldern 16 till 40 som är mest positiva och har störst möjlighet till att använda AI. Men det rimliga är förstås att även äldre får utforska och använda olika typer av AI-tjänster. Det ska inte krävas att du sitter vid din dator på dagarna och använder ChatGPT eller Copilot för att du ska dra nytta av AI i din vardag. Vi ska inte bara skapa tjänster för dem som redan har tillgång till AI, säger Maria Ehrin.
Hon påminner om att AI gör det möjligt att kunna tackla utmaningar, möta behov, och uppfylla visioner på helt nya sätt, i alla delar av samhället.
