Superdatorer och AI-teknik är forskningens och framtidens nya högra hand.
Det har EU äntligen insett, och nu ska superdatorer säkra allt från en bättre havsmiljö till nya medicinska behandlingar.
När man talar om hälsosamma fiskebestånd eller ögonsjukdomar är kanske inte artificiell intelligens eller stora serverhallar det första man tänker på. Men AI har tagit världen med storm och utvecklingen sker med fullt fokus på att förverkliga teknikens fulla potential. Detta gäller både för vardagliga uppgifter som i kampen för att ta itu med stora globala samhällsutmaningar. Det kan vara allt från skräddarsydd medicin och cancerbehandling, till livsmedelskriser i kölvattnet av klimatförändringarna.
När data ska omvandlas till verklighet är tid och enorma mängder datorkraft avgörande faktorer. Och det är här högpresterande superdatorer kommer in i bilden. Deras förmåga att bearbeta de enorma datamängder som AI kräver är en nödvändighet om vi ska kunna omsätta AI:s potential i banbrytande vetenskapliga framsteg.
Ett bra exempel är MareNostrum 5 vid Barcelona Supercomputing Centre. Det är en av världens mest kraftfulla och avancerade superdatorer, som kommer att stärka EU:s kapacitet för AI-driven forskning. MareNostrums imponerande datorkraft har redan använts av forskare i Barcelona för att utveckla och träna en AI-modell som kan upptäcka näthinnesjukdomar på mindre än 10 minuter – ett vetenskapligt genombrott som kommer att rädda synen för miljontals människor.
Rå datorkraft avslöjar havets hemligheter
Mike Creutzer, Nordenchef för Infrastructure Solutions Group på Lenovo
Ett exempel som ligger geografiskt närmare oss i Sverige, är hur superdatorer används inom norsk marinforskning för att analysera havsbotten och studera havets hälsa. Det norska företaget Oceanbox är specialiserat på att samla in och simulera data om bland annat havsrörelser, temperaturer och sedimentering. Med hjälp av Oceanbox öppna plattform kan företag och organisationer till exempel kartlägga virusrörelser i vattnet, och förutsäga eller till och med förhindra att föroreningar eller oljeutsläpp sprids i havet.
Det krävs dock en oöverträffad datorkraft för att omvandla tusentals datapunkter längs den norska kusten till användbara simuleringar. Varje årlig modell från Oceanbox tar upp till tre veckor att köra och består av över 50 terabyte data, vilket motsvarar 15,5 miljoner bilder.
Nationella superdatorer ger forskningen en extra skjuts
I Sverige står vi inför en historisk satsning. Med superdatorer vid våra svenska universitet kommer svenska forskare och företag snart att få tillgång till nationella resurser som ska mäta sig med de främsta i Europa. Det innebär inte bara ett lyft för svensk AI-driven forskning, utan också en förstärkning av vår konkurrenskraft på en global marknad där beräkningskraft blir en strategisk resurs.
Samtidigt blickar hela Europa mot västra Tyskland där superdatorn Jupiter snart invigs vid forskningscentret i Jülich. Med sin extrema kapacitet blir den Europas första så kallade exascale-dator, det vill säga en dator med en beräkningsförmåga som överskrider en exaflop. Detta är en milstolpe som inte bara stärker EU:s position i den globala AI-kapplöpningen, utan också gör det möjligt att ta itu med samhällsutmaningar i en helt ny skala, då Jupiter blir en gemensam resurs för Europas forskningsgemenskap.
För oss i Sverige är detta mer än en teknologisk kapplöpning. Det handlar om att bygga broar mellan universitet, näringsliv och internationella partner för att säkerställa att vi inte bara använder AI, utan också leder utvecklingen. Genom en svensk och europeisk kraftsamling, har vi verktygen för att omsätta data till lösningar som gör skillnad – för människor, företag och samhällen i hela Europa.
Mike Creutzer, Nordenchef för Infrastructure Solutions Group på Lenovo
