Bedrägerier inom svensk offentlig sektor ökar snabbt, och drivs i allt högre grad av artificiell intelligens (AI).
Men resurserna att möta hotet hänger inte med.
Det visar en ny global studie från SAS Institute, där svenska respondenter uppskattar att upp till 17 procent av myndighetsbudgetarna skulle kunna frigöras genom effektiv bedrägeribekämpning – samtidigt som endast 11 procent uppger att de har tillräckliga verktyg och resurser för att agera effektivt.
– Myndigheterna ser hur AI används för att genomföra mer avancerade bedrägerier. Det positiva är att de också förstår att AI är vägen framåt för att stoppa dem. Men utan rätt teknik, kompetens och resurser blir det svårt att agera effektivt, säger Natasa Vlajic, Business Solution Manager och Fraud Advisor på SAS Institute i Sverige.
Den senaste tidens avslöjanden om bluffakturor i nästan 100 svenska kommuner visar hur brister i kontroll och digitala system utnyttjas i praktiken – och bekräftar studiens bild av ett växande problem som kräver nya verktyg.
Natasa Vlajic, Business Solution Manager och Fraud Advisor på SAS Institute i Sverige
Här är bedrägerierna som växer mest
Inom Norden är de tre vanligaste typerna av bedrägerier i offentlig sektor idag betalningsbedrägerier, identitetsbedrägerier och socialförsäkringsbedrägerier. På fem års sikt väntas identitets- och betalningsbedrägerier öka mest, en utveckling som även svenska respondenter lyfter fram.
Den ökande komplexiteten märks också på hur hoten förändras: 71 procent av svenska respondenter uppger att AI-drivna bedrägerier har ökat de senaste fem åren, i linje med det globala genomsnittet.
AI: både hot och lösning
Även om AI ligger bakom många av de nya, mer avancerade hoten, pekas tekniken också ut som den mest lovande lösningen. Idag uppger 47 procent av svenska myndigheter att de redan använder AI eller prediktiva modeller för att bekämpa bedrägerier.
Inom två år väntas 95 procent av myndigheterna i Norden ha infört någon form av AI- eller generativ AI-teknik i sitt arbete.
Bland de teknologier som väntas öka i användning i Sverige de kommande två åren finns bland annat digitala tvillingar och naturlig språkbehandling (NLP). Båda lyfts i rapporten som exempel på tekniker med breddad tillämpning inom offentlig sektor, även om utvecklingen inte avviker nämnvärt från andra områden.
Förtroende i fara
Att inte hantera hotet får konsekvenser. 96 procent av de svenska respondenterna anser att bedrägerier har negativt påverkat medborgarnas förtroende, och 24 procent beskriver påverkan som allvarlig.
Trots det uppger endast 22 procent att bedrägeribekämpning är deras högsta prioritet, lägst i Norden.
Samtidigt anger 62 procent att det är en av deras fem främsta prioriteringar. Den främsta orsaken till att bekämpa bedrägerier är att säkerställa allmänhetens förtroende, vilket nämns av 59 procent av de svenska respondenterna.
Några resultat från undersökningen:
- 71 procent anser att AI-drivna bedrägerier har ökat de senaste fem åren
- Endast 11 procent anser att de har alla nödvändiga resurser för att agera
- 48 procent pekar ut begränsad budget som största hinder
- 17 procent av myndighetsbudgeten bedöms kunna frigöras genom effektiv bedrägeribekämpning
- 96 procent uppger att bedrägerier påverkar medborgarnas förtroende negativt, 24 procent ser påverkan som allvarlig
- Endast 22 procent anger bedrägeribekämpning som högsta prioritet, lägst i Norden
- Mest växande hot, kommande fem år: identitetsbedrägerier (18 procent), betalningsbedrägerier (16 procent), socialförsäkringsbedrägerier (13 procent)
– Tekniken för att hantera dessa hot finns. Men det krävs rätt arkitektur, tillgång till relevant data och ett mandat internt att agera. När det fungerar, som i de fall där myndigheter använt prediktiva modeller eller realtidsövervakning, ser vi tydliga resultat: färre falsklarm, snabbare insatser och effektivare användning av resurser, avslutar Natasa Vlajic.
Om studien
Studien genomfördes av analysföretaget Coleman Parkes på uppdrag av SAS Institute. Den omfattade en enkätundersökning med 1 300 ansvariga för bedrägerihantering inom offentlig sektor i Europa, Nord- och Sydamerika samt Asien och Stillahavsområdet – inklusive 240 respondenter från Norden, varav 100 i Sverige. Deltagarna hade både seniora och operativa roller med ansvar för att upptäcka och hantera bedrägerier, slöseri och missbruk inom sina myndigheter. Undersökningen genomfördes under första och andra kvartalet 2025.
