Vad är Citiverse för något?

Vad är Citiverse för något?

Publicerat av: Redaktionen

På Smart City World Expo 2024 i Barcelona var det många som pratade om ”citiverse”.

Vissa på ett mycket självsäkert sätt, andra lite mer sökande, och de flesta undrande och nyfikna – vad är det här för något?

Så blir det ofta när ett nytt buzzword kommer in i språket, och det finns absolut ingen anledning att få panik om man inte riktigt förstår vad det betyder.

Här ska vi försöka skapa lite klarhet över begreppet citiverse genom att närma oss det från olika håll.

Citiverse och metaverse

Citiverse stavas på olika sätt. Ibland som cityverse, ibland som CitiVERSE, och det finns många andra varianter. Ett närliggande begrepp är metaverse som bland annat Metas Mark Zuckerberg och Microsofts Satya Nadella ofta pratar om. Här får man inblick i visioner om en virtuell värld där folk kan interagera, jobba, handla, leka och så vidare på nya sätt. Avatarer och virtual reality är en del av detta. Om man vill bli ännu mer snurrig kan man med fördel googla på omniverse och multiverse.

Varken citiverse eller metaverse finns än och det går därför inte säga exakt vad de är, men citiverse syftar ofta på något som är mer tillämpat på städer och samhällen än metaverse.

Vad är Citiverse för något?Citiverse och digital tvilling

En av EU:s ”cutting-edge technologies for people” är digitala tvillingar. Det kan vara en digital tvilling av en människa med syftet att individanspassa sjukdomsbehandling. Det kan vara en digital replika av ett vindkraftverk som upptäcker fel innan de inträffar. Eller en digital tvilling av en stad där alla flöden av vatten, människor och energi är representerade i realtid och där man genom simuleringar av exempelvis krissituationer får betydligt bättre underlag för att hantera och förebygga dessa – eller fatta beslut när krisen kommer. Sista exemplet är en digital tvilling för domänen smarta städer och samhällen enligt EU:s logik.

Bart de Lathouwer från nederländska Geonovum är en ledarfigur inom digitala tvillingar. Han höll en presentation i Barcelona där han gjorde den underbara inledningen:

”Om ni hade frågat mig för ett par år sedan vad en digital tvilling är, då hade jag gett ett precist svar. Nu vet jag inte riktigt längre, men om det är någon i publiken som vet vad en digital tvilling är för dem, då är det helt ok”

Lite fräschare och coolare

Lite samma beskrivning kan användas om citiverse. Om man ska vara lite raljerande – och det får man faktiskt vara i en blogg – då är det många båda i Barcelona och generellt som tidigare pratade om digitala tvilling men som nu säger citiverse i stället för eftersom det är lite fräschare och coolare.

EU använder sig av begreppet citiverse, men på ett svårtillgängligt sätt. Citiverse är stället där IoT-data (och mycket annan data) ska flöda genom dataspaces och kombineras och berikas med AI-verktyg innan det visualiseras på olika sätt i en digital tvilling. Man pratar om immersive technologies som virtual reality och augmented reality. Lite förenklat kan man då betrakta citiverse som en superavancerad digital tvilling där man jobbar med data och AI enligt EU:s regler, principer och riktning.

LDT Citiverse EDIC

European Digital Infrastructure Consortium, EDIC, är ett nytt instrument från EU. Det ska finnas EDIC inom olika domäner, och för smarta städer och samhällen pratar man om LDT Citiverse EDIC. LDT betyder ”local digital twin” vilket inkluderar en digital tvilling av en stad, en stadsdel eller en byggnad.

Kommissionen trycker på för att skapa ett gemensamt europeisk citiverse. För att som nation gå med i LDT Citiverse EDIC behöver regeringen signera. Hittills har 12 länder signerat inklusive Nederländerna, Estland och Lettland, men Sverige, Finland och Danmark har än så länge inte bestämd sig. Man kan även gå med som kommun även om landet inte är med, men mekanismerna för detta är inte på plats än.

EU vill skapa stabil grund

Det var flera sessioner på mässan där kommissionen var på plats och berättade om LDT Citiverse EDIC. Sättet för kommissionen att förklara det på är att det är ett ”juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur”. Läs gärna den formuleringen en gång till. Vi var flera som under och mellan sessioner påpekade att det är ett allt för teknokratiskt sätt att förklara något som är så viktigt, men vi fick inget riktigt gehör.
Om vi ska gräva i definitionen ovan är det faktiskt en bra grej: EU vil skapa en stabil och långsiktig grund för citiverse, och därför behövs nationellt engagemang och stöd. Det ska finnas (nationell) finansiering och en förvaltningsmodell för långsiktigheten och samtidigt blir LDT Citiverse EDIC en landningsyta för projekt där kommuner och andra på tvärs av nationsgränserna kan samverka.

Finns svenska projekt att utgå ifrån

Med den gemensamma infrastrukturen refereras till tekniska, organisatoriska, legala byggblock och olika stödfunktioner som alla – även små kommuner – på ett enkelt sätt ska kunna bidra till och använda sig av. EU finansierar redan flera sådana initiativ under Digital Europa Program där RISE och andra svenska aktörer är djupt involverade och bidrar till den gemensamma infrastrukturen. Det betyder bland annat att det redan finns en portfölj av svenska projekt, aktörer och initiativ att utgå ifrån om/när regeringen bestämmer sig för att gå med i LDT Citiverse EDIC!

Vägen framåt mot citiverse

Digital Europe Program håller på att bevilja finansiering till en handfull stora projekt genom utlysningen Developing Citiverse. Först ut av dessa är European Citiverses Uniting for Inclusiveness som leds av Göteborgs Stad och Lindholmen Science Park, och där RISE också deltar. Dessa frontrunner-projekt kommer bidra med värdefulla inputs kring hur LDT Citiverse EDIC ska fungera i praktiken.
Det allt för teknokratiska narrativ som kommissionen använder sig av måste kompletteras med exempel och visioner kring praktiskt nytta på ett icke-tekniskt sätt. Det var precis vad Johan de Paoli från Göteborg & Co gjorde i ett av inläggen på en citiverse-session i Barcelona.

I detta fall genom att öka tillgängligheten i Göteborg för invånare och besökare genom att integrera avancerade teknologier med universell design och med användaren i centrum: Via en digital tvilling på egen enhet ska man kunna få överblick över och planera besök på exempelvis Liseberg eller Gothenburg Horse Show – eller delta på egna villkor även om man fysiskt inte kan vara på plats.
European Citiverses Uniting for Inclusiveness kommer på det sättet bli en modell för digital inkludering för hela Europa. Och allt detta genom att jobba enligt EU:s riktlinjer, strategi och infrastruktur således att andra städer i Europa ska kunna kopiera resultaten.

Vad är då citiverse för något?

Det är ingen som exakt kan definiera vad ett citiverse är eftersom det inte finns än. Med tiden kommer det bli alltmer tydligt, men än så länge får vi nöja oss med olika förklaringsmodeller – som exempelvis de som beskrivs här i bloggen – och kom ihåg, det kan mycket väl finnas andra och bättre förklaringsmodeller! Två saker vet vi dock:

A) Nyckelkomponenter är realtidsdata och digital tvilling
B) EU trycker på med olika instrument och vill att det ska hända.

Citiverse kan förstås som:
  • Metaverse, fast för städer.
  • En vidareutveckling av begreppet digital tvilling som inkluderar integration med andra teknologier som exempelvis IoT, spacespace, AI-lösningar och som även möjliggör interaktionsmetoder som exempelvis virtuell eller augmented reality.
  • LDT Citiverse EDIC: ett nytt instrument i form av ett juridiskt ramverk som ska möjliggöra multi-nationsprojekt över en gemensam infrastruktur inom smarta städer och samhällen
  • En handfull projekt från Digital Europe Programme som är förelöpare för utvecklingen av LDT Citiverse EDIC – där European Citiverses Uniting for Inclusiveness är det första av dessa projekt.
  • Gemensam infrastruktur av ramverk, interoperabla komponenter och stödfunktioner som är under utveckling i EU och som ska göra det enkelt för kommuner att använda sig av avancerade teknologier för att skapa nytta för medborgare och samhället.

Oavsett vilken förklaringsmodell man föredrar behövs som sagt ett betydligt mindre teknokratiskt narrativ som exemplifierar möjligheterna och nyttan – och det gäller såväl byråkraterna på EU-kommissionen som vi som arbetar med citiverse från det mer tekniska hållet!

 

Skriven av:
Claus Popp Larsen.
 Claus arbetar på RISE och är en av projektledarna för IoT Sveriges strategiska projekt Smart City Lab.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>

-
00:00
00:00
Update Required Flash plugin
-
00:00
00:00