När AI-agenter blir digitala medarbetare måste de få egna identiteter

När AI-agenter blir digitala medarbetare måste de få egna identiteter

Publicerat av: Redaktionen

När AI-agenter börjar utföra uppgifter i företagens IT-miljöer räcker det inte att se dem som ytterligare en mjukvarufunktion.

De behöver hanteras ungefär som andra medarbetare, med identitet, behörigheter, uppföljning och ett tydligt ansvar.

Det menar ManageEngines vd Rajesh Ganesan, som vi mötte i Stockholm i samband med bolagets UserConf Nordics.

När företag diskuterar agentisk AI ligger fokus ofta på vad agenterna kan göra. Rajesh Ganesan vill hellre börja med en annan fråga: vem är agenten, vad får den komma åt och vem ansvarar för det den gör?

Under ManageEngine UserConf Nordics i Stockholm beskrev han AI-agenter som en del av framtidens digitala arbetsstyrka. I den bemärkelsen blir skillnaden mellan en mänsklig och en digital medarbetare mindre än man först kan tro.

När AI-agenter blir digitala medarbetare måste de få egna identiteter– Det enda du inte behöver göra är att betala dem lön och ge dem en löneökning. I övrigt behöver du ge dem namn, användarkonton och behörigheter, följa hur de använder systemen och träna dem i det arbete de ska utföra, säger Rajesh Ganesan.

Hans poäng är att en AI-agent inte bör få arbeta anonymt i organisationens system. Företaget behöver kunna avgöra vilka applikationer agenten får använda, vilka data den får se och vilka åtgärder den har rätt att utföra. Dessutom behöver dess aktiviteter kunna övervakas och registreras.

En ny identitetsfråga

Utvecklingen gör identity and access management till en större fråga än hanteringen av mänskliga användare.

AI-agenter kan skapas betydligt snabbare än nya medarbetare kan rekryteras och introduceras. Tröskeln är dessutom låg. Ganesan pekar på att människor utan programmeringskunskaper kan instruera agenter med vanligt språk och ge dem uppgifter i organisationen.

Det skapar produktivitetsmöjligheter, men också ett nytt kontrollproblem.

– Agenter är mjukvara med vissa förtränade färdigheter. När verksamhetens behov förändras måste du fortsätta att träna dina digitala medarbetare. Gör de fel behöver de feedback, precis som människor, säger han.

Ganesan ser därför bristande kontroll som en av de största riskerna när företag rör sig mot mer autonom AI. När agenter kan fatta beslut och genomföra åtgärder parallellt kan arbetet gå snabbare än vad processer och policys som har byggts för en tidigare IT-miljö tillåter.

För honom handlar nästa fas därför lika mycket om ansvar som om intelligens.

– Titta inte bara på produktivitetsvinsterna. Tillit, tillförlitlighet och ansvar är det viktigaste när systemen får ett större handlingsutrymme, säger han.

Färre verktyg, men inte en enda monolit
Den nya digitala arbetsstyrkan får också konsekvenser för hur företagens IT-arkitektur utformas.

Ganesan tror att fler organisationer kommer att vilja konsolidera sina verktyg i takt med att antalet människor, applikationer, enheter och AI-agenter som behöver hanteras ökar. Att använda separata system för mänskliga identiteter, agentidentiteter och olika delar av övervakningen riskerar, enligt honom, att skapa ännu mer komplexitet.

Samtidigt tror han inte att lösningen är en enda stor monolitisk plattform.

– Företag vill kunna börja smått och sedan lägga till mer funktionalitet. Jag tror att utvecklingen går mot flexibla plattformar där man successivt kan utöka kapaciteten inom samma sammanhang, säger Ganesan.

Det gäller enligt honom även mindre och medelstora företag. När avancerad AI-teknik blir tillgänglig för fler organisationer blir spridningen av verktyg ett problem även i verksamheter med några hundra eller tusentals anställda.

Utgångspunkten är fortfarande relativt grundläggande: organisationen måste först veta vilka digitala tillgångar den faktiskt har.
– Det första steget är synlighet. Vad har jag? Först därefter kan jag agera på det, mäta det och skydda det. Den grunden förändras inte bara för att AI ger oss nya möjligheter, säger han.

Kritisk till ”AI first” som mål i sig

Ganesan är samtidigt skeptisk till idén att företag bör göra ”AI first” till en överordnad strategi.

Han menar att AI bör betraktas som ett verktyg för människor att lösa problem bättre, snarare än som ett självändamål eller ett sätt att så snabbt som möjligt ersätta kvalificerad personal.

– Om man börjar med att sätta människor först, tänker man annorlunda. Då frågar man hur människor bäst kan användas för att lösa problem med hjälp av AI, i stället för att se AI som något som ska ersätta dem, säger han.

Det perspektivet knyter an till frågan om den digitala arbetsstyrkan. AI-agenter kan få ett betydligt större ansvar i företagens processer, men Ganesan ser inte utvecklingen som ett enkelt skifte från människor till maskiner.

Snarare växer en IT-miljö fram där mänskliga och digitala medarbetare arbetar sida vid sida och där organisationen måste kunna styra båda.

När han får frågan om vad som om några år skulle visa att företags-AI verkligen har gått från experiment till autonom verksamhet, återkommer han till samma poäng: ansvar.

– Det verkliga beviset är när man tydligt kan visa att AI kan hållas ansvarig för de affärsbeslut som fattas. Utan det finns det ingen mening att tala om verklig autonomi, säger Rajesh Ganesan.

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>

-
00:00
00:00
Update Required Flash plugin
-
00:00
00:00