[KRÖNIKA] Sverige förbereder sig för riksdags-, region- och kommunvalen den 13 september 2026 och det finns kritiska, men ofta underskattade hot mot valprocessen.
AI-drivna cyberattacker mot bland annat den digitala infrastruktur, de röstlängder och de databaser som stödjer det demokratiska deltagandet.
Medan traditionella cybersäkerhetsrisker länge har handlat om externa attacker, innebär kombinationen av AI-drivna angrepp, deepfake-teknik och dataförgiftning en ny typ av utmaning för valens integritet.
Axel Sundelöf, regional försäljningschef, Object First
Hotbilden mot myndigheter och samhällsviktig infrastruktur har blivit mer avancerad. Generativ AI gör det möjligt att skapa mycket övertygande material, inklusive deepfake-videos och röstkloner, som kan imitera politiska företrädare, valadministratörer eller myndighetsrepresentanter. I valsammanhang kan sådant material användas för att sprida falska budskap, skapa förvirring om röstning eller underminera förtroendet för valresultatet.
Utöver deepfakes är dataförgiftning ett särskilt allvarligt hot mot valadministrationen. Svenska val bygger på korrekta röstlängder, uppgifter om vallokaler, röstkort, kandidat- och partiinformation samt tillförlitliga system för sammanställning och rapportering. Om angripare medvetet manipulerar sådan information kan det leda till att väljare får fel information, att legitima röster ifrågasätts eller att förtroendet för valprocessen skadas. I ett svenskt sammanhang är detta särskilt känsligt eftersom riksdags-, region- och kommunval genomförs parallellt.
Sverige har visserligen inte digital röstning, vilket minskar risken för direkt manipulation av själva rösterna, men valprocessen är ändå beroende av känsliga digitala delar. AI-drivna attacker behöver därför inte påverka själva röstningen för att skapa skada, det kan räcka att störa information, sprida falska uppgifter eller undergräva förtroendet för processen.
Därför måste valsystem utgå från att intrång kan ske, och planera för snabb återställning med hög säkerhet kring datans integritet. Här blir oföränderliga säkerhetskopior inte bara en teknisk rekommendation, utan en demokratisk skyddsåtgärd. Genom att använda oföränderliga backup-system för kritiska valdata, röstlängder, vallokalsinformation, kandidat- och partiuppgifter samt system för sammanställning och rapportering, kan ansvariga aktörer säkerställa att rena och oförvanskade versioner av data finns tillgängliga även efter en attack.
Oföränderliga säkerhetskopior kan inte ändras eller raderas, inte ens av angripare som kommit över administrativa behörigheter eller använder avancerad skadlig kod. Om en AI-driven attack skulle manipulera valrelaterade databaser eller slå ut kritiska system kan ansvariga snabbt återställa driften med tryggheten att datan inte har manipulerats.
I takt med att AI-drivna hot blir mer sofistikerade har skyddet av oföränderliga säkerhetskopior gått från att vara en teknisk bästa praxis till att bli en central del av arbetet med att skydda den demokratiska integriteten.
Av Axel Sundelöf, regional försäljningschef, Object First
