Transport släpper en ny rapport om plattformsarbete som visar hur svenska plattformsföretag använder arbetsgivarmålvakter för att undvika arbetsgivaransvar.
Rapporten visar att den svenska plattformsmodellen skiljer sig från många andra europeiska länders, vilket innebär att EU:s plattformsdirektiv kommer få mycket begränsat genomslag på svensk arbetsmarknad.
Plattformsbaserade taxi- och matleveransföretag har varit en utmaning för lagstiftare och fackliga organisationer världen över sedan affärsmodellen etablerades för drygt femton år sedan. För att hantera problemen ska EU:s plattformsdirektiv införas i svensk lag i december i år. Enligt Transports rapport riskerar dock implementeringen att missa direktivets syfte eftersom den svenska plattformsmarknaden är annorlunda organiserad.
I stora delar av Europa arbetar plattformsarbetare som egenföretagare eller frilansare direkt kopplade till plattformsföretagen. Plattformsdirektivets huvudsyfte är att ge verktyg för att omklassificera dessa ”falska egenföretagare” till arbetstagare, och därmed ge dem tillgång till den arbetsrätt och de socialförsäkringssystem som denna status medför.

Tommy Wreeth, Transports ordförande
Rapportens slutsats är dock att det svenska problemet i första hand handlar om falska arbetsgivare – inte falska egenföretagare. Svenska plattformsarbetare är i regel redan arbetstagare. Eftersom Lagen om anställningsskydd (LAS) tillåter omfattande användning av tillfälliga anställningar finns det inget behov av egenföretagare för att upprätthålla plattformarnas hyperflexibla affärsmodeller.
– I Sverige har arbetsgivaransvaret blivit en tjänst som kan köpas och säljas på en marknad. Det är så långt ifrån den svenska modellen man kan komma, säger Tommy Wreeth, Transports ordförande.
Plattformsföretagen i Sverige anlitar mellanhänder som formella arbetsgivare, så kallade arbetsgivarmålvakter, och anställer inte en enda arbetare själva. Trots att plattformsföretagen i praktiken utövar arbetsledning och kontroll – och styr arbetets villkor, organisering och ersättning genom sina digitala system och algoritmer – är inte dessa företag en part på arbetsmarknaden.
– Plattformsföretagens affärsverksamhet bygger på att ducka arbetsgivaransvaret. Priset får plattformsarbetarna ta i form av slavliknande villkor, säger Tommy Wreeth.
Enligt rapporten skapar denna konstruktion stora problem för den svenska arbetsmarknadsmodellen. När den aktör som kontrollerar arbetet inte är den formella arbetsgivaren blir det mycket svårt för fackförbund att rikta krav mot dem som faktiskt har makten. Det försvårar möjligheterna att förhandla fram bättre villkor och säkerställa arbetstagarnas rättigheter.
Transports förslag för att stoppa missbruket av arbetsgivarmålvakter
- Regelverket som skiljer bemanningsföretag från underleverantörer måste förtydligas. Alla arbetsgivarmålvakter är i praktiken bemanningsföretag, men undkommer uthyrningslagen genom en falsk status som självständiga entreprenader.
- Det finns idag ett kryphål i uthyrningslagen som gör att inhyrd arbetskraft inte omfattas av likabehandlingsprincipen när inhyraren saknar kollektivavtal och egna anställda. Detta kryphål borde täppas till genom att begränsa rätten att hyra in arbetskraft till företag med kollektivavtal.
Om oss
Svenska Transportarbetareförbundet är fackförbundet som organiserar en rad olika branscher och yrkesområden, inom främst transportnäring, renhållning och bevakningsbranschen. Förbundet bildades 1897.





