Detta är en av artiklarna från temat Människan i säkerhetssystemet ur senaste numret av Säkerhetsinstallatören – Sveriges ledande branschtidning om säkerhet i tryckt format.
Vill du läsa fler artiklar inom temat eller det senaste numret i sin helhet, klicka här. Via länken kan du även beställa din kostnadsfria prenumeration på den tryckta utgåvan.
Säkerhetssystemen blir smartare, mer uppkopplade och allt oftare förstärkta av AI. För användaren ska allt bli enklare – men bakom de smidiga gränssnitten växer en komplex verklighet. Frågan är om vi fortfarande har kontroll över systemen vi är beroende av.
Den snabbt framåtrusande teknikutvecklingen har gjort att säkerhetssystem allt mer liknar samhällsinfrastruktur. De ska inte bara fungera – de måste vara begripliga, robusta och ha funktionalitet även när en enskild komponent slutar fungera. Samtidigt byggs ett allt tätare nät av beroenden upp, där system kopplas samman och påverkar varandra.
– När flera system samverkar räcker det inte att varje enskild del fungerar – hela kedjan måste hålla ihop, säger Fredric Gatu, produktlinjechef för ARX och Aptus på Assa Abloy Opening Solutions.
Frågan handlar därför inte längre bara om funktion, utan om överblick, ansvar och kontroll – och om människan fortfarande förstår de system den själv har byggt.
Från enskilda system till sammanlänkade ekosystem
Säkerhetssystem är idag långt ifrån isolerade lösningar. De kopplas samman med fastighets-, personal- och passersystem och bildar ett ekosystem där varje del påverkar helheten. I takt med att systemen blivit mer mjukvarudrivna har också kraven förändrats.
– Det vi ser i dag är att fastighetsbranschen, och inte minst installationsledet, generellt inte har samma IT-mognad eller kommit lika långt i sin digitaliseringsresa som till exempel telecom-, bank- och fordonsbranschen, säger Patrik Simson, vd på Amido, som utvecklar system för digital hantering av fastighetsaccess.
När lås och fastighetsdrift blir en del av digitala plattformar uppstår en komplexitet som framför allt ligger i hur systemen kopplas ihop. Sårbarheter uppstår därmed ofta i kopplingarna mellan systemen, vilket gör överblick och systemförståelse avgörande.
Integration driver utveckling – men ökar beroenden
Utvecklingen är både nödvändig och kunddriven.
– Säkerhetssystem har gått från fristående lösningar till uppkopplade, mjukvarudrivna system som är en del av större digitala miljöer, säger Fredric Gatu.
Integrationerna ger bättre överblick och effektivare förvaltning, men skapar också ett ökat beroende.
– Varje integration är positiv, men kräver kontroll.
Ju fler system som kopplas ihop, desto viktigare blir helhetsförståelsen.
Komplexitet som inte får märkas
Fredric Gatu beskriver en tydlig paradox i utvecklingen.
– Tekniskt sett blir systemen allt mer avancerade, med fler funktioner och fler integrationer. Men för användaren måste det upplevas som enklare, inte svårare.
Komplexiteten försvinner inte – den flyttas. Den byggs in i arkitektur, gränssnitt och logik istället för att ligga hos användaren.
– Vår uppgift är att hantera komplexiteten så att kunden slipper göra det. Det ställer helt andra krav på design och hur systemen kommunicerar vad som händer.
Men i praktiken handlar det inte bara om att dölja komplexiteten, utan också om att hantera den över tid – i miljöer där nya och gamla system måste fungera tillsammans.
– Det handlar i grunden om att koppla ihop människor, platser och system, och att få olika system att sömlöst interagera med varandra, så att användaren inte behöver hantera varje del separat, säger Patrik Simson.Användarvänlighet har därmed blivit en allt viktigare konkurrensfaktor – även i en bransch som traditionellt varit teknikdriven. Men det förändrar också relationen mellan människa och system. Ju enklare systemen upplevs, desto lättare är det att använda dem utan att fullt ut förstå vad som sker i bakgrunden.
Standarder, regelverk och förståelse avgör utvecklingen
Kontrollen blir avgörande när systemen växer. Patrik Simson pekar på att system ofta utvecklas utan gemensamma ramar, vilket försvårar samverkan och överblick.
– Utan till exempel branschgemensamma standarder blir komplexiteten svårare att hantera.
Samtidigt driver nya regelverk utvecklingen.
– Kraven på kompetens ökar, inte minst i och med NIS2 och kommande regelverk som CRA, säger Fredric Gatu.
Det räcker inte längre att förstå enskilda system – det krävs en helhetsförståelse av hur de hänger ihop. Utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling blir därför avgörande, särskilt i en tid där AI förändrar förutsättningarna rekordsnabbt.
Snabb digitalisering och AI-race pressar säkerheten
Säkerhetsexperten Hanna Linderstål ser att tempot i utvecklingen riskerar att tränga undan grundläggande säkerhet.
– Alla vill digitalisera och använda AI snabbt. Det gör att konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet tappas bort.
Hon pekar på ett starkt narrativ:
– Hänger du inte med i AI-racet riskerar du att bli irrelevant.
Konsekvensen blir att många springer fortare än de har kontroll över.
– Vi tappar grundläggande säkerhet och riskerar att bygga system vi inte har kontroll över. Det gäller också att förstå var informationen faktiskt hanteras och hur leverantörer säkerställer att den inte sprids vidare.
AI kan stärka systemen – men inte ersätta människan
I samma utveckling ser branschen också tydliga möjligheter.
– AI kan hjälpa till att analysera data, hitta fel och föreslå åtgärder, men ska inte fatta oöverskådliga beslut i bakgrunden, säger Fredric Gatu.
Artificiell Intelligens kan göra systemen mer effektiva – men förändrar också hur beslut tas.
– AI är inte en kompass – det är en spegel av den data vi tränat den på, poängterar Hanna Linderstål.
Därmed förstärker AI befintliga mönster och riskerar att skapa en falsk känsla av kontroll i system som redan är svåra att överblicka, menar Hanna Linderstål.
Fredric Gatu ser samtidigt en kompletterande potential i tekniken.
– AI kan hjälpa oss att upptäcka mönster vi annars inte ser och därmed göra komplexa system och stora datamängder mer begripliga. Informationen finns ofta redan, men är svår att överblicka utan rätt stöd.
Ansvarskedjan blir allt viktigare
När systemen blir mer sammanflätade sprids ansvaret.
– Leverantören bör ansvara för systemet, installatören för implementationen och kunden för användningen, säger Fredric Gatu.
I praktiken är gränserna inte alltid tydliga.
– Man måste förstå hela leveranskedjan. Vem har access, vem uppdaterar, vad händer om något inte fungerar som det ska?
Det handlar om styrning, kravställning och kunskap – om att förstå helheten och kunna agera när systemen inte beter sig som förväntat.
Beroendet av uppkoppling skapar nya sårbarheter
När systemen kopplas upp växer beroendet av infrastrukturen.
– Vi bygger system som kräver internet och molntjänster. Men vad händer om den infrastrukturen inte finns, frågar sig Hanna Linderstål.
– System måste kunna fungera offline. Vi behöver redundans och backup-planer.
Perspektivet delas även av branschen.
– Vi behöver ta hand om och vidareutveckla det vi redan har. Nya system ska kunna implementeras och samtidigt integreras utan att den befintliga infrastrukturen behöver ersättas, menar Patrik Simson.
Samma teknik kan skapa både säkerhet och kontroll
Teknik som skapar säkerhet kan också användas för övervakning.
– Ett dörrlås kan bli en stämpelklocka. Kameror kan användas för beteendekontroll. Sådana system används redan i delar av världen för att kartlägga och styra människor, lyfter Hanna Linderstål fram.
Här möts teknik, demokrati och geopolitik. Gränsen avgörs inte av tekniken – utan av hur den används.
Framtidens utmaning: kontroll i en allt mer komplex systemvärld
Utvecklingen handlar inte om att välja mellan teknik och kontroll, utan om att säkerställa att kontrollen inte försvinner i takt med att komplexiteten ökar.
Det kräver bättre standarder, tydligare ansvar, högre kompetens och en mer medveten användning av AI.
Komplexiteten kommer inte att minska – men den kan hanteras bättre om den förstås lättare.
