En ny undersökning från Cognizant visar att det finns ett stort, men till stor del osynligt, gap mellan medarbetarnas uppfattning om hur AI skulle kunna underlätta deras arbete och deras faktiska möjligheter att använda tekniken.
I rapporten New Frontiers, New Frictions: Mapping the DNA of AI Adoption beskriver forskarna detta som ett ”activation gap”.
De ekonomiska konsekvenserna kan bli betydande. Cognizant uppskattar att en generell produktivitetsökning på fem procent globalt skulle kunna tillföra världsekonomin omkring 6 000 miljarder dollar.
– Vår undersökning visar att medarbetarna ofta ligger steget före sina arbetsgivare. Viljan att använda ny teknik är vanligtvis en av de största utmaningarna vid en teknikomställning, men den finns redan där. Nu handlar det om att anpassa verktygen till de regler, arbetsprocesser och arbetssätt som gäller. Det är precis vad vi arbetar med tillsammans med våra kunder varje dag, och en möjlighet som företag nu behöver ta vara på, säger Ravi Kumar S, vd för Cognizant.
Undersökningen visar bland annat att;
- Fyra av fem anställda uppger att de vill använda AI i större utsträckning än vad deras nuvarande arbete tillåter.
- En persons inställning till teknik, risker och det egna arbetet har ungefär sex gånger större betydelse för hur mycket AI används än personens position i organisationen.
- 72 procent av de anställda tillhör två grupper där riktade insatser kan få särskilt stor effekt. Den ena gruppen består av medarbetare som gärna vill använda AI men som begränsas av organisatoriska hinder. Den andra omfattar medarbetare som behöver se tydliga fördelar och konkret nytta i sitt arbete innan de börjar använda tekniken.
- Upp till 82 procent uppger att deras nuvarande AI-verktyg inte uppfyller deras behov. Bland två grupper av särskilt aktiva AI-användare uppger 33 procent att bristande anpassning och otillräcklig förståelse för verksamhetens behov är de största hindren för att använda AI i större utsträckning.
Stora skillnader i AI-utbildning
Undersökningen visar också på betydande skillnader i hur medarbetare får utbildning i AI. Bland dem som snabbast tar till sig AI anser 81 procent att utbildningen är effektiv, medan 83 procent fullföljer den. Bland dem som är minst benägna att använda AI är motsvarande siffror 56 respektive 53 procent.
Skillnaderna i utbildning förklarar dock inte hela missnöjet med AI-verktygen. Även bland de medarbetare som upplever utbildningen som mest effektiv och i högst utsträckning fullföljer den uppger 87 procent att de använder AI-verktyg som inte är godkända av arbetsgivaren när de tillgängliga alternativen inte räcker till.
Det handlar alltså om två olika utmaningar. Dels är utbildningsinsatserna inte lika effektiva för alla medarbetare, dels motsvarar AI-verktygen inte användarnas behov, även när utbildningen fungerar.
Att ge medarbetarna tillgång till AI-verktyg som är anpassade efter deras specifika arbetsuppgifter och kombinera dessa med relevant utbildning framstår som den mest effektiva vägen för att minska gapet mellan AI-potential och faktisk användning samt skapa konkreta affärsresultat.
– För att AI ska kunna bidra till den potentiella ökningen av världens BNP med omkring 6 000 miljarder dollar behöver företagen arbeta på två fronter samtidigt. De måste ge medarbetarna AI-verktyg som är anpassade efter deras arbetsuppgifter och erbjuda utbildning som möter behoven hos olika grupper av medarbetare, avslutar Ravi Kumar S.
