BÅSTAD – AI förändrar inte bara hur företag arbetar.
Tekniken utmanar också etablerade affärsmodeller, kompetensförsörjning och arbetsmarknadens framtida struktur. Det var ett av huvudbudskapen när Nordea Open Studio samlade företagsledare, experter och näringslivsprofiler för ett seminarium om AI möjligheter, risker och konsekvenser. Moderator var Nordeas chefsekonom Annika Winsth.
En av de branscher som påverkas mest av AI-utvecklingen är den juridiska sektorn. Under lång tid har advokatbyråer och konsultföretag byggt sina affärsmodeller på debiterbara timmar. När generativ AI nu kan automatisera delar av analys-, dokumentations- och researcharbetet ställs denna modell inför ett paradigmskifte.
– Vi har tagit betalt för tid. Men när AI kan utföra en stor del av arbetet blir det allt svårare att motivera den logiken, konstaterade flera deltagare under seminariet.
Moderator var Nordeas chefsekonom Annika Winsth
Från timmar till affärsvärde
Panelen pekade på att många kunskapsintensiva verksamheter redan ser över sina prismodeller. Istället för att debitera tid ökar intresset för fasta priser, abonnemangslösningar och värdebaserad prissättning.
Utvecklingen drivs inte enbart av ökad effektivitet. AI förändrar också kundernas förväntningar och relationen mellan leverantör och kund.
Fokus flyttas från hur lång tid ett uppdrag tar till vilket affärsvärde som faktiskt levereras.
Instegsjobben riskerar att försvinna
Samtidigt lyftes en växande utmaning kring kompetensförsörjningen. Många nyutexaminerade jurister, konsulter och andra akademiker har traditionellt byggt erfarenhet genom att utföra enklare arbetsuppgifter under handledning – arbetsmoment som nu i allt högre grad automatiseras.
Det väcker frågor om hur framtidens talanger ska få den praktiska erfarenhet som krävs för att utvecklas i sina yrkesroller.
Annika Winsth lyfte paralleller till 1990-talets ekonomiska kris då många unga möttes av en stängd arbetsmarknad.
– Vi kan inte skapa en generation som är välutbildad men aldrig får chansen att komma in på arbetsmarknaden. Sverige har ett stort ansvar att hitta nya vägar, framhöll hon.
Frågan är global. Amerikanska forskare och Nobelpristagare har nyligen varnat för att sysselsättningen bland unga högutbildade redan visar tecken på att påverkas av AI-utvecklingen.
Nya kompetenser efterfrågas
Parallellt med att vissa arbetsuppgifter automatiseras växer nya roller fram. Inom juridiken rekryteras exempelvis allt fler så kallade legal engineers – specialister som kombinerar juridisk kompetens med teknik- och AI-kunskap.
Det förändrar också synen på framtidens kompetensbehov. Tidigare var kombinationen juridik och ekonomi särskilt eftertraktad. Framöver bedöms teknisk förståelse, dataanalys, programmering och AI-kompetens bli allt viktigare även inom traditionella kunskapsyrken.
Panelen betonade att universitet och högskolor behöver anpassa utbildningarna och arbeta mer tvärvetenskapligt för att möta arbetsmarknadens förändrade krav.
AI sänker trösklarna till avancerat arbete
En annan central diskussion handlade om hur generativ AI demokratiserar tillgången till avancerade kompetenser.
Deltagare beskrev hur personer utan formell teknisk utbildning idag kan använda AI-verktyg för att skriva kod, analysera data och bidra i projekt som tidigare krävde specialistkompetens.
– Generalister kan idag göra betydligt mer än tidigare. AI gör att fler kan bidra inom områden som tidigare varit reserverade för specialister, konstaterade panelen.
Det innebär att framtidens konkurrensfördel inte enbart kommer att bygga på specialistkunskap, utan på förmågan att kombinera affärsförståelse, teknik och problemlösning.
Svenska företag i olika faser av AI-resan
När diskussionen kom in på svenskt näringsliv var bilden tydlig. Sverige har generellt goda förutsättningar att dra nytta av AI tack vare en hög digital mognad, men utvecklingen sker i olika takt.
Företag som tidigt har gjort AI till en strategisk ledningsfråga integrerar redan tekniken i verksamhetens kärnprocesser. Andra befinner sig fortfarande i pilot- eller testfas och riskerar att hamna efter om utvecklingen fortsätter i nuvarande tempo.
En ledarskapsfråga snarare än en teknikfråga
Seminariet avslutades med en bredare reflektion kring AI samhällspåverkan. Tekniken påverkar inte bara produktivitet och effektivitet utan också organisationers struktur, utbildningssystemets utformning och arbetsmarknadens framtida funktion.
Den kanske viktigaste slutsatsen från Nordea Open Studio var att AI inte längre kan betraktas som en ren teknikfråga.
AI har blivit en strategisk ledarskapsfråga och i förlängningen en utbildnings- och samhällsfråga som kommer att påverka både företag och arbetsmarknad under lång tid framöver.
Av Annika Guldroth
