Det finns en utbredd uppfattning inom många, om inte de flesta, branscher om att ett brett teknikutbud är en förutsättning för att hålla sig konkurrenskraftig.
Fler verktyg, fler system, fler integrationer. Logiken har länge känts självklar – ju fler lösningar ett företag har, desto bättre rustat är det för att möta olika utmaningar.
Men den logiken håller på att utmanas av en fundamental förändring i hur modern automation och sensorteknologi faktiskt fungerar.
Frågan vi borde ställa oss är inte hur många olika sensorer eller system vi har, utan vad de faktiskt gör för verksamheten.
Inom allt från logistik och livsmedelsproduktion till läkemedel, energi och fordonsindustrin används sensorer och automationslösningar för att övervaka, styra och optimera processer. Länge har den rådande uppfattningen varit att ett bredare urval av sensorer ger bättre resultat – fler mätpunkter, fler varianter, mer data. Men mer data är inte detsamma som bättre beslut om den inte används effektivt.
Det är viktigt att komma ihåg att dagens sensorer inte är vad de var för några år sedan. Tack vare funktioner som inbyggd bearbetningsförmåga och avancerad uppkoppling har de blivit genuint intelligenta verktyg snarare än passiva detekterings- och mätinstrument. En modern sensor kan känna igen komplexa former och material som tidigare var omöjliga att upptäcka, anpassa sig till förändrade förhållanden i realtid och hantera flera olika uppgifter med en och samma modell. Det innebär att en verksamhet som tidigare behövde ett helt bibliotek av sensorer för att täcka olika applikationer i dag kan lösa samma utmaningar med ett smalare och mer kostnadseffektivt urval.
Resultatet är enklare underhåll, kortare inlärningstid, lägre totalkostnad och en mer överskådlig och robust teknisk miljö, detta oavsett om det handlar om ett lager i Göteborg, en automatiserad byggnad i Malmö eller en produktionsanläggning i Sundsvall.
Raul Carlavilla, EMEA Product Manager Sensors, OMRON Industrial Automation
Är AI i automationsmiljön ett hot mot kontrollen?
En vanlig bromskloss när det gäller att ta nästa steg är oron för att förlora kontroll när AI integreras i organisationens tekniska miljö. Det är en förståelig reaktion som inte är unik för industrin – samma diskussion förs inom sjukvården, logistik, offentlig sektor och finansbranschen. Att lägga över delar av beslutsfattandet på en algoritm känns för många som ett steg in i det okända. Men den bilden är missvisande.
Att ta in AI i sin automationsmiljö innebär inte att man tappar greppet. Det innebär att man förstärker sin förmåga att fatta välgrundade beslut snabbare och med bättre underlag. Medarbetarna behåller full översikt och kontroll, detta eftersom AI tillför ett lager av analys och igenkänning som mänsklig perception helt enkelt inte kan matcha i hastighet, konsekvens eller uthållighet.
Tänk på det som ett samarbete snarare än en överlämning. Sensorer i fält genererar kontinuerligt värdefull data, och AI hanterar det den är bra på – att effektivt bearbeta stora datamängder, identifiera avvikelser och flagga för problem innan de hinner bli kostsamma. Människan hanterar i sin tur det hon är bra på – att tolka, prioritera och fatta strategiska beslut. Tillsammans presterar de bättre än var och en för sig.
Grunden avgör allt
Nyckeln till en lyckad övergång till AI-stödd automation ligger i förberedelserna, något som många organisationer underskattar. Det handlar om att säkerställa att AI är korrekt tränad och att den från start har tillgång till data av hög kvalitet och tillförlitlighet. En AI som matas med bristfälliga eller inkonsekventa data levererar bristfälliga resultat, men när förutsättningarna är rätt är potentialen stor. Avvikelser kan upptäckas tidigare, driftstopp kan förutses och förhindras, kvaliteten ökar och kostnaderna minskar och den samlade datan från verksamheten blir en strategisk tillgång som kan användas för att kontinuerligt förbättra processer och beslutsunderlag, oavsett bransch.
Det är inte framtidens teknologi – det är nutidens verklighet för de organisationer som väljer att omfamna den.
En fråga som gäller alla som arbetar med teknik
För den som arbetar med automation, sensorer eller digitalisering handlar det således ytterst om att ställa rätt fråga. Istället för att fråga hur många system vi har bör frågan vara vilket värde vår teknik levererar till verksamheten och om den kan göra mer.
Svaret på den frågan är i dag mer intressant än på länge, detta då tekniken finns på plats och kompetensen byggs upp kontinuerligt. De organisationer som vågar gå från ett volymbaserat till ett värdebaserat sätt att tänka kring sin tekniska miljö – oavsett om de verkar inom industri, logistik, energi eller offentlig sektor – kommer att ha ett betydande försprång i en värld som förändras för varje dag som går.
Raul Carlavilla, EMEA Product Manager Sensors, OMRON Industrial Automation
