Prokrastinering, minskad sömn och försämrat fokus är en del av priset vi betalar för kostnadsfria appar till mobilen.
Det menar forskare vid Linköpings universitet och Rise som undersökt vilka kostnader som egentligen döljer sig bakom gratisapparna.
Med utgångspunkt i resultaten har de också en del råd till beslutsfattare.
Att vår digitala uppmärksamhet är hårdvaluta för företag som Google och Facebook börjar nog de flesta bli medvetna om. Genom att analysera vårt digitala beteendemönster kan de rikta skräddarsydd reklam direkt till våra flöden. Vår uppmärksamhet blir produkten som säljs till annonsörerna. Till exempel genererade Youtubes tre miljarder månatliga användare cirka 30 miljarder Euro i intäkter – främst från tjänster som uppfattas som gratis.
Ofta samlas denna data in genom mobilapplikationer som inte kostar pengar att ladda ner och installera. Men enligt forskare från Linköpings universitet och Rise finns det fler kostnader, utöver personliga data, förknippade med gratisapparna.
Forskarna Martin Mileros och Robert-Forchheimer
– Att man skjuter upp saker, prokrastinering, var den största dolda kostnaden. Men även minskad sömn, försämrat fokus och att apparna tar tid från fysiskt umgänge med vänner, hobbys och träning, var kostnader som uppstod. Det kan vara svåra för användare att sätta fingret på i stunden, säger Martin Mileros, doktorand vid Linköpings universitet och forskare på forskningsinstitutet Rise.
Fenomenet forskarna undersöker kallas nollpris-ekonomi som innebär att en tjänsteleverantör erbjuder sina tjänster i utbyte mot användarens data och uppmärksamhet utan att pengar byter händer. Inom traditionell ekonomi motsvarar kostnaden för privatpersonen värdet för företaget. Men inom nollpris-ekonomin frikopplas kostnad och värde.
Forskarna intervjuade 196 personer i Linköping runt universitetsområdet och Mjärdevi science park. Därför kan urvalet inte sägas representera befolkningen i stort. Men forskarna menar ändå att de kan få bra indikationer på hur användare ser på dolda kostnader och sin personliga data. Enligt forskarna är det första gången användarna och deras förhållningssätt till nollpris-ekonomin undersöks på detta sätt.
– Vi kan se att många användare värderar integritet och transparens högt. Dessutom visar studien att användare föredrar att göra engångsköp av sina favoritappar för att skydda sin integritet framför att använda tjänster som är gratis men där den personliga datan samlas in, säger Martin Mileros.
Utöver mer transparens från företagen vill forskarna också att politiska beslutsfattare ställer hårdare krav på företagen att redovisa potentiella dolda kostnader.
– Många appar är utformade för att vi ska bli mer eller mindre beroende av dem. Barn och unga är speciellt utsatta. Det borde vara striktare begränsningar för många appar men också någon form av information om dolda kostnader. Man kan kanske jämföra det med varningsbilderna på cigarettpaket. Och för användarna är det viktigt att förstå dessa potentiella dolda kostnader och göra mer medvetna val, säger Martin Mileros.
Även om fynden i studien tyder på att det finns dolda kostnader menar Martin Mileros också att många användare kan få mycket nytta och glädje av gratisapparna.
– Man kan hitta information, chatta och så vidare. Dessutom kan man byta app utan större besvär om man inte gillar något. Så det skulle kunna ses som en win-win-situation där både företag och privatpersoner får ut någonting. Men det är lätt att glömma de andra aspekterna av appanvändandet.
