IT-Kanalen var på plats när Radar Summit samlade IT-branschen för att diskutera framtidens teknik, säkerhet och digitala utveckling.
En av dagens tongivande röster var Hans Werner, som gav en skarp omvärldsanalys av Sveriges och Europas position i ett allt mer osäkert geopolitiskt landskap. Hans budskap var tydligt: Sverige måste ta större kontroll över sin egen digitala framtid.
Det är ett nytt geopolitiskt landskap som svenska företag och organisationer behöver förhålla sig till. Det var utgångspunkten när Hans Werner tog plats på scenen under Radar Summit för att ge sin bild av utvecklingen inom IT-Sverige och de krafter som just nu formar branschens framtid.
Med utgångspunkt i geopolitik, ekonomi, energiförsörjning och tekniskt beroende målade Werner upp en bild av ett Europa som behöver bli betydligt mer självständigt.
Han lyfte bland annat ett resonemang från Polens premiärminister Donald Tusk om Europas bristande rådighet över den egna säkerheten, ekonomin och tekniken.
Frågan Werner ville skicka med publiken var i grunden enkel: Hur hamnade Europa i en situation där så många av våra mest kritiska funktioner är beroende av andra delar av världen?
Norden har hamnat i geopolitikens centrum
Enligt Hans Werner behöver vi också förändra vårt sätt att se på världskartan. Norden är inte längre en avlägsen del av Europa, långt från de stora geopolitiska händelserna. Tvärtom har regionen hamnat mitt i ett strategiskt viktigt område.
Arktis, naturresurser, transportvägar och närheten mellan stormakterna gör Norden allt viktigare ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Samtidigt ökar osäkerheten. Werner pekade på cyberattacker, politiska spänningar och ett växande beroende av internationella leverantörskedjor.
Han uppgav att en enskild vecka under 2026 hade omkring 6 000 cyberattacker registrerats, varav 3 800 riktades mot offentlig sektor.
Det handlar enligt hans analys inte enbart om ekonomiskt motiverad cyberbrottslighet, utan också om hybridangrepp som syftar till att påverka och skapa osäkerhet i samhället.
Konsekvenserna blir kännbara även för näringslivet. Osäkerheten leder till försiktigare investeringar, uppskjutna beslut och minskad förmåga att agera proaktivt.
AI-ekonomin kan bli Sveriges stora möjlighet eller risk
Ett av de mest intressanta resonemangen under presentationen handlade om AI och Sveriges roll i den nya digitala ekonomin.
Hans Werner menade att AI-utvecklingen på många sätt tar oss tillbaka till en gammalekonomisk logik. Precis som under Sveriges industriella framgångsperiod blir tillgången till råvaror, energi och förmågan att förädla dessa avgörande konkurrensfaktorer.
Men den här gången handlar det också om datacenter och AI-infrastruktur.
Sverige har flera viktiga förutsättningar: tillgång till relativt ren energi, stora naturresurser och strategiska mineralfyndigheter. Samtidigt pågår omfattande investeringar i datacenter.
Problemet, enligt Werner, är att Sverige riskerar att stanna vid att leverera energi och mark medan det verkliga ekonomiska värdet skapas någon annanstans.
Han varnade för att Sverige kan bli kolonialiserat av globala datacenterjättar om vi inte lyckas flytta fram våra positioner i värdekedjan.
Budskapet var att Sverige måste se till att även förädlingen sker här. Det räcker inte att erbjuda billig energi och attraktiva etableringsmöjligheter. Vi måste också skapa förutsättningar för att värdet, kompetensen och den ekonomiska tillväxten stannar i landet.
Digital suveränitet måste bli mer än ett modeord
Ett annat centralt tema var digital suveränitet och kontrollen över den egna tekniken.
Werner pekade på att det finns en stor skillnad mellan att prata om digital självständighet och att faktiskt genomföra den.
Han lyfte bland annat att endast 0,1 procent av de europeiska organisationerna byter molntjänstleverantör. Det illustrerar enligt honom hur svårt det är att ta sig ur befintliga beroenden.
Samtidigt blir frågan om vem som faktiskt kontrollerar tekniken allt viktigare.
Vem sitter på av- och på-knappen? Vem bestämmer villkoren? Och vad händer om politiska beslut i ett annat land påverkar tillgången till tjänster som svenska verksamheter är helt beroende av?
Det är frågor som IT-ledningar och beslutsfattare behöver börja ställa på allvar.
Werner menade att europeiska och svenska alternativ måste få bättre förutsättningar att växa. Men han skickade också med en uppmaning till köparna: var beredda att betala lite mer för rådighet och kontroll.
”Rådighet måste få kosta”, var ett av presentationens tydligaste budskap.
Att välja en lösning som är något dyrare på kort sikt kan visa sig vara betydligt mer ekonomiskt fördelaktigt på lång sikt, särskilt om alternativet innebär inlåsning och ett växande beroende av en enskild leverantör.
Ansvaret ligger också hos företagen
Hans Werner avslutade med att rikta blicken mot möjligheterna.
Sverige har, enligt hans analys, flera starka kort att spela. Vi har naturresurser, energitillgångar, innovationskraft och en stark position inom teknisk utveckling.
Utmaningen är att använda dessa tillgångar strategiskt.
Han efterlyste ett större självförtroende i Sverige och menade att vi behöver bli bättre på att utnyttja vår position i det internationella spelet.
Men ansvaret ligger inte enbart hos politikerna eller myndigheterna.
Det handlar också om beslut som fattas här och nu, i svenska företag och organisationer.
– Det händer inte av sig självt. Det är upp till var och en i det här rummet att börja fatta små egna beslut i rätt riktning, var budskapet från scenen.
Hans Werner lämnade därmed publiken med en tydlig uppmaning: tänk långsiktigt, våga prioritera svensk och europeisk rådighet och låt inte kortsiktiga kostnadsbesparingar skapa ännu större beroenden i framtiden.
För IT-Sverige handlar framtiden inte bara om vilken teknik vi väljer att investera i. Minst lika viktigt är vem som kontrollerar den, var värdet skapas och vilka beslut vi fattar i dag.
Det var en av de tydligaste slutsatserna från Hans Werners presentation på Radar Summit 2026.







