Den nya rapporten AI – en samhällsfråga för alla från Microsoft Sverige visar svenskarnas inställning till AI och hur attityderna till artificiell intelligens (AI) har förändrats under de senaste fem åren.
Rapporten är en uppföljning av undersökningen AI är en samhällsfråga från AddAI och Novus från 2019, med uppdaterade perspektiv till följd av att svenskarnas syn på AI har utvecklats sedan generativ AI nu slagit igenom på bred front.
”Rapporten AI – en samhällsfråga för alla visar att medan AI erbjuder stora möjligheter för samhället, finns det också utmaningar och farhågor hos medborgarna som måste adresseras. Vårt mål på Microsoft är att fortsätta främja ansvarsfull innovation, kunskapsspridning och utbildning för att säkerställa att AI inte bara bidrar till ett mer konkurrenskraftigt Sverige, men att vi alla samtidigt känner oss trygga i den utvecklingen”, säger Daniel Akenine, Nationell teknikchef på Microsoft Sverige.
År 2019 pågick det en intensiv debatt om artificiell intelligens (AI) i Sverige som kantades av mycket osäkerhet kring teknikens inverkan på samhället. Det framkom i rapporten AI är en samhällsfråga från addAI, ett initiativ i samarbete mellan experter från akademi och industri med syfte att utforska hur samhället påverkas av AI, där Microsoft varit delaktiga.
Genom att utgå från de frågeställningar som addAI ställde för fem år sedan har Microsoft i en ny, fristående undersökning tagit tempen på svenskarnas inställning till AI – i en tid som kantas av exponentiell teknikutveckling och ett bredare genombrott för generativ AI där man redan idag ser positiva resultat gällande medarbetarnöjdhet, produktivitet och innovation.
Den nya rapporten AI – en samhällsfråga för alla är framtagen av Microsoft baserat på jämförande undersökningsdata från Novus och undersöker svenskarnas inställning till AI år 2024 samt de attitydförändringar som skett sedan 2019.
”Idag är det ju inte längre en fråga om huruvida AI ska förändra samhället utan bara hur mycket och med vilka konsekvenser. Därför måste vi alla – fundera över vilka följder utvecklingen får för demokratin, den sociala delaktigheten, utbildningsväsendet, hälso- och sjukvården och inte minst för vad det innebär att vara människa när AI bli en allt större del av våra liv, menar Jonas Stier, sociolog och professor i socialt arbete vid Mälardalens universitet som reflekterar över resultaten i rapporten.
Svenskarna visar en blandning mellan entusiasm för vilken potential AI har samtidigt som det finns en oro för förändringar på arbetsmarknaden, personlig integritet och övervakning.
”Det finns mycket komplexitet kring AI med flera olika aspekter som i olika utsträckning påverkar områden både privat och i arbetslivet. En av de viktigaste insatserna vi kan göra framåt som samhälle är att utbilda fler kring effekterna av AI, både teoretiskt och praktiskt, så att vi gemensamt kan besvara de frågor som dyker upp och adressera eventuell oro med kunskap”, säger Daniel Akenine.
”I takt med att AI-funktionaliteten blir allt bredare och bättre, och antalet AI-tjänster ökar, är det hälsosamt att vi som användare intar en viss skepticism och ägnar oss åt kritisk reflektion. Man ska komma ihåg att en viss nivå av misstro behövs för att användandet inte ska slå över i övertro”, säger Rebecka C. Ångström, medgrundare till addAI och Forskare inom tillit till artificiell intelligens på Ericsson Research, som tagit del av rapporten på förhand.
Ökad skepticism till fakta och nyheter
I rapporten syns en tydlig ökning i skepsis till fakta och nyheter. Endast sex procent av svenskarna tror att det kommer att bli lättare att lita på fakta och nyheter när AI har slagit igenom på bred front år 2030, en markant minskning från 22 procent år 2019 när samma fråga ställdes. Samtidigt uttrycker en stor majoritet, 74 procent, oro för att det kommer bli svårare att lita på nyheter och det som presenteras som fakta, en ökning med 31 procentenheter från för fem år sedan.
”I takt med att AI blir mer utbrett och människor inser dess omfattande potential måste också utbildning och information bli mer tillgänglig. Oförståelse kan leda till oro, vilket vår undersökning visar”, säger Daniel Akenine.
Cyberhot och oro för dataläckor
I rapporten belyses också svenskarnas oro för dataläckor i skuggan av AI. Hela 85 procent av svenskarna tror att cyberhoten kommer att eskalera till år 2030, och 82 procent ser det som sannolikt att en stor hackerattack sker mot svensk sjukvård inom det närmaste decenniet, som leder till att patientjournaler läcks. Denna oro har ökat med 17 procentenheter sedan 2019.
Trots dessa farhågor finns även en optimism bland svenskarna kring AI:s förmåga att stoppa fler hot och framtida cyberattacker.
” Även om oron för cyberhot är förståelig så ska man tänka på att de kommer att öka, oavsett AI:s framfart eller inte, i takt med att världen blir mer digital. Det är en naturlig samhällsutveckling. Men det är viktigt att komma ihåg att AI också hjälper oss att mer effektivt bekämpa cyberhot. Redan idag, tack vare AI i säkerhetsprodukter, förhindras miljarder fler attacker per år än vad som var möjligt utan AI. AI har en central roll i att stärka skyddet för vår kritiska infrastruktur”, säger Daniel Akenine.
Svenskarna ratar AI-lön
Rapporten har också undersökt svenskarnas syn på att få lön utan att arbeta i en AI-dominant framtid. Fyra av tio svenskar tror att de kommer att jobba mindre när AI slagit igenom. Samtidigt ser över hälften av svenskarna inte fram emot en framtid där de får lön utan att arbeta. Yngre vuxna är mer positivt inställda till att minska arbetstiden med hjälp av AI, medan äldre är mest skeptiska till en framtid där AI-tjänster bidrar till att de inte arbetar, men ändå får lön.
Rapporten indikerar också att svenskarna idag, jämfört med för fem år sedan, har ett något lägre förtroende för utbildningens roll för karriären, vilket kan sammanhänga med att de har större tilltro till teknikens värde och betydelse.
”Det är en intressant syn på utbildningens roll i framtiden vi ser hos svenskarna. Jag tror AI kan sänka golvet men höja taket när det gäller utbildningen och karriär. Det kan bli lättare att få första jobbet då AI finns som stöd för att utföra arbete, men samtidigt kan högutbildade snabbare och effektivare öka sin produktivitet och kvalitet med hjälp av AI vilket gör värdet av konstant kompetensutveckling högre och viktigare”, säger Daniel Akenine.
