[KUNSKAPSSAMARBETE] Mellan deadlines och kundmöten tänker många att de inte har tid att fundera på innovation. I själva verket har de gjort det hela tiden.
De kallar det bara för ett ”huvudbry” en irriterande del av arbetet. De tänker på det medan de utför uppgiften, över en kopp kaffe eller när de ventilerar sin frustration med kollegor. Vad de ofta inte inser är att just det som stör dem kan vara början på en idé värd att bygga vidare på.
Som en del av Sigma Softwares resa mot att bli en AI-native organisation lanserade Sigma Software Labs en AI-idétävling för företagets 2 000 specialister. En månad senare hade vi fått in över 35 idéer, tio finalister presenterade sina förslag inför affärs- och investeringsledare, två vinnare utsågs och tre idéer är redan på väg att bli fungerande verktyg som ska göra oss till en effektivare organisation.
På vägen lärde tävlingen oss också något mer allmängiltigt: vad som krävs för att hjälpa människor att omvandla vardagliga frustrationer till idéer.
Fyra lärdomar stack ut.
Ingen kallar det produkttänkande
Produkttänkande, avskalat från allt branschjargong, handlar om tre saker: att se vad som inte fungerar, förstå vem det drabbar och kunna föreställa sig hur en lösning skulle se ut. Ingen på företaget kallar det för produkttänkande. De säger i stället: ”Mitt jobb är irriterande.”
En ekonom som varje dag tvingas återskapa sina tidrapporter ur minnet. En utvecklare som manuellt rensar bort dubbla ärenden. En supportansvarig som letar igenom gamla ärenden för att besvara samma fråga för tionde gången.
Alla har de redan de tre grundläggande delarna: problemet, den som drabbas och en bild av lösningen. Det som saknas är en plats där idén kan tas vidare. När frustrationen inte har någonstans att ta vägen drar människor slutsatsen att det inte är en idé bara en del av jobbet.
Frågan är därför inte hur man inför produkttänkande. Frågan är hur man slutar slösa bort det produkttänkande man redan betalar för.
De bästa idéerna kommer från dem som känner smärtan närmast
Av de 17 personer som skickade in idéer var tio ingenjörer, DevOps-specialister, QA-experter eller arkitekter. Men båda vinnarna kom från andra yrkesroller.
En produktchef vann med ett verktyg som tar bort repetitiva tekniska intervjuer från seniora ingenjörers arbetsbörda ett arbete som i dag kräver fyra eller fem erfarna specialister under flera timmars intervjuer per kandidat. En designer vann med en simulator som låter säljteam öva på svåra förhandlingar innan de äger rum. Bland finalisterna fanns även en ekonom och en projektledare.
De bästa idéerna kom från människor som beskrev sina egna måndagsmorgnar snarare än en hypotetisk användares. Nästan ingen föreslog AI för AI egen skull. Fokus låg inte på tekniken utan på att bli av med repetitivt arbete.
Om du bara frågar ingenjörerna var AI kan göra nytta får du bra svar men bara på halva frågan.
Människor behöver inte utbildning. De behöver bevis på att någon som dem redan har gjort det.
Vi genomförde inte en enda kurs i ”produktmindset”. Innan vi öppnade för bidrag höll vi en workshop som gjorde mer nytta än någon utbildning hade kunnat göra: vi berättade historien om en av våra egna specialister som förvandlade en enskild kundförfrågan till en fristående produkt som används på miljontals webbplatser och senare blev uppköpt.
Yaroslava Gritsaienko, Chief Operating Officer på Sigma Software Labs, Sigma Softwares venturebolag
Historien berättades ärligt inklusive de första misslyckade försöken och misstagen längs vägen.
Budskapet var inte ”se vad som är möjligt”. Budskapet var: ”Det här började precis där du sitter i dag.”
Det är för övrigt anledningen till att Sigma Software Labs finns: att göra den resan reproducerbar i stället för slumpmässig.
En andra workshop gav deltagarna enkla verktyg för att identifiera problem värda att lösa och testa idéer innan något byggs. Det var hela utbildningsinsatsen.
Den verkliga fienden är kostnaden för att säga vad man tycker
Även när idéerna fanns på plats tvekade många. Vissa oroade sig för att deras idé skulle tas ifrån dem. De flesta hade aldrig tidigare presenterat något som sitt eget. De var vana vid att lösa problem, inte att sälja in idéer.
Därför sänkte vi tröskeln i varje steg av processen. Ansökningsformuläret innehöll fyra enkla frågor ingen presentation och ingen affärsplan krävdes. Finalisterna fick en mall med tre bilder och ett individuellt förberedelsemöte. Finalen kallades Demo Day men utformades som ett samtal med juryn snarare än en pitch inför en publik.
Människor blev ändå nervösa. För de flesta var det första gången de stod framför ledningen och sa: ”Det här är min idé.”
Men att vara nervös och ändå presentera var själva segern. Perfektion var aldrig målet. Målet var att hjälpa människor över tröskeln.
Från klagomål till produkter
En sak som tävlingen lärde mig är hur vi ser på frustrationer på arbetsplatsen. Företag lägger mycket tid på att försöka eliminera dem. Men alla frustrationer är inte likadana. Vissa pekar på möjligheter som ännu ingen har utforskat.
Alla företag har sina irritationsmoment. Frågan är om de slutar som klagomål eller som produkter.
Av Yaroslava Gritsaienko, Chief Operating Officer på Sigma Software Labs, Sigma Softwares venturebolag.
Artikeln är ett kunskapsamarbete mellan Sigma Software Group och IT Media Group. Sponsrade inlägg och kunskapsamarbeten är en del av IT Media Groups annonserbjudande. Om du har frågor kring sponsrade inlägg, hör av dig till info@itmediagroup.se
