AI-teknologi, chattbotar och digital säkerhet – vem kan svara på vad?

AI-teknologi, chattbotar och digital säkerhet – vem kan svara på vad?

Publicerat av: Redaktionen

Hur ser den senaste forskningen ut när det gäller AI-teknologi, cybersäkerhet och digital brottsbekämpning?

 Och vilka är utmaningarna med AI inom högre utbildning? 

Vid Stockholms universitet finns flera forskare som är kunniga inom ämnesområdet, vi listar några av dem nedan.

Utmaningar med AI inom högre utbildning
Cormac McGrath
, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik och knuten till Centrum för universitetslärarutbildning. Kan svara på frågor om utmaningar med digitala examinationer och etiska och juridiska utmaningar med AI inom högre utbildning.
E-post: cormac.mcgrath@edu.su.se
Tel: 08-16 39 74

Hercules Dalianis, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar om AI-baserade språkmodeller inom ämnet språkteknologi, bland annat kopplat till patientjournaltext. Han kan också svara på frågor om risker för fusk vid användning av chattboten ChatGPT inom högre utbildning.
E-post: hercules@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 16

Etiska aspekter av AI inom högre utbildning
AI-teknologi, chattbotar och digital säkerhet – vem kan svara på vad?Teresa Cerratto-Pargman
, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap.
I sin forskning intresserar hon sig för etiska aspekter när AI används i högre utbildning, vad som händer med kritiskt tänkande och lärande när AI levererar färdiga svar och vilka som inkluderas eller exkluderas när tekniken utvecklas.
E-post: tessy@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 98

Cybersäkerhet och digital brottsbekämpning
Stefan Axelsson
, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Hans forskningsfokus är brottsbekämpning med digitala bevis och cyberhot i kristider.
E-post: stefan.axelsson@dsv.su.se
Telefon: 08-16 11 33

AI och ChatGPT – vad är möjligt?
Robert Östling
, docent vid Institutionen för lingvistik. Forskar i datorlingvistik och allmänna tillämpningar inom språkteknologi, till exempel maskinöversättning och datorstödd språkinlärning. Kan svara på frågor om vad AI-system kan eller inte kan göra med språklig data.
E-post: robert@ling.su.se
Telefon: 08-16 23 33

Hot, hat och riskbeteenden på nätet
Lisa Kaati
, universitetslektor vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar om hot, hat och våldsbejakande extremism på nätet samt hur man kan hotbedömma individer på nätet baserat på skriftlig kommunikation. Hennes senaste forskning handlar om tekniker för att identifiera olika typer av skadligt innehåll som exempelvis toxiskt språk i sociala medier.
E-post: lisa.kaati@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 04

Ökad patientsäkerhet
Panagiotis Papapetrou, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap, forskar om AI och hälsa, hur man till exempel med hjälp av stora mängder patientdata kan få fram bättre beslutsunderlag för läkare, det vill säga öka patientsäkerheten.
E-post: panagiotis@dsv.su.se
Telefon: 08-16 16 97

Maskininlärning och matsäkerhet
Tony Lindgren
, docent vid Institutionen för data- och systemvetenskap. Forskar bland annat om hur maskininlärningsmetoder kan beräkna livslängden för komponenter i lastbilar och varna innan de går sönder. Han ingår också i ett internationellt projekt om hur matsäkerhet kan öka med hjälp av maskininlärning/AI.
E-post: tony@dsv.su.se
Telefon: 08-16 17 01

AI – möjligheter och utmaningar för folkhälsan
Ylva B Almquist
, docent vid Institutionen för folkvetenskap. Tillämpar komplexa statistiska modeller för att förstå hur människor utvecklas över livet samt hur hälsoojämlikhet skapas och upprätthålls. Kan svara på frågor om kopplingen mellan AI, big data (stora datamängder) och folkhälsa, med särskilt fokus på ojämlikhet och etik.
E-post: ylva.almquist@su.se
Telefon: 08-674 79 69

Relationen människa och teknik
Emma Dahlin
, forskare vid Socialantropologiska institutionen, fokuserar i sin forskning på relationen människa och teknik – i synnerhet AI-teknik och människors relationer och samarbete. Hennes forskning för samman antropologi, sociala studier av teknik samt filosofi. Hon ställer filosofiska frågor om vad det är att vara människa (och teknik) i en tid av AI.
E-post: emma.dahlin@socant.su.se
Mobil: 070-399 20 03

Vad är AGI – artificiell generell intelligens?
Robert Johansson
, docent vid Psykologiska institutionen och legitimerad psykolog, forskar i fältet artificiell generell intelligens (AGI) som undersöker hur vi kan skapa generellt intelligenta system, dvs system som inte är specialtränade för att lösa specifika uppgifter, utan system som, precis som vi människor, kan lära sig och anpassa sig i många olika situationer. Inom AGI studeras också fenomen så som känslor, medvetande och en upplevelse av ett själv i maskiner. Robert är också mycket intresserad av hur psykologiska metoder kan användas för att träna och utvärdera intelligenta system. Utöver detta har han ett särskilt intresse för klinisk psykologi, dvs hur mänskligt lidande uppstår, vidmakthålls och hur det går att behandla.
E-post: robert.johansson@psychology.su.se
Telefon: 08-16 36 85

Hur påverkar AI beslutsprocessen i företag?
Andreas Sundström
, universitetslektor vid Företagsekonomiska institutionen. Forskar bland annat om hur artificiell intelligens förändrar förutsättningarna för beslutsfattande, ansvarsutkrävande och lärande inom företag och organisationer.
E-post: andreas.sundstrom@sbs.su.se
Telefon: 08-16 42 42

Bildmanipulationer och deep fakes
Amanda Wasielewski
, postdoktor i konsthistoria vid Institutionen för kultur och estetik, forskar bland annat om den digitala teknologins påverkan på konst, arkitektur och kulturarvsinstitutioner. I sin forskning analyserar hon till exempel falska porträtt som genereras automatiskt med hjälp av en algoritm som kallas ”generative adversarial network” (GAN) och drar paralleller till fotografins framväxt under 1800-talet.
E-post: amanda.wasielewski@arthistory.su.se
Språk: Engelska

Ny AI-förordning på gång inom EU – vad innebär den?
Claes Granmar
, docent i europarätt vid Juridiska institutionen. Kan svara på frågor om vad EU:s nya förordning om AI innebär och hur juridiken kan förhålla sig till teknikskiftet.
E-post: claes.granmar@juridicum.su.se
Telefon: 08-16 12 94

Sonia Bastigkeit Ericstam, doktorand i civilrätt vid Juridiska institutionen. Arbetar med en avhandling om algoritmer på arbetsplatsen. Kan svara på frågor om vilka rättsliga utmaningar som kan uppstå vid införandet och användningen av algoritmer i anställningsförhållandet.
E-post: sonia.bastigkeit-ericstam@juridicum.su.se
Telefon: 08-16 25 57, 073-370 64 68

 

Relaterade Artiklar

Vi använder cookies och andra identifierare för att förbättra din upplevelse. Detta gör att vi kan säkerställa din åtkomst, analysera ditt besök på vår webbplats. Det hjälper oss att erbjuda dig ett personligt anpassat innehåll och smidig åtkomst till användbar information. Klicka på ”Jag godkänner” för att acceptera vår användning av cookies och andra identifierare eller klicka ”Mer information” för att justera dina val. Jag Godkänner Mer Information >>

-
00:00
00:00
Update Required Flash plugin
-
00:00
00:00