Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern: EU-kommissionen föreslår nya regler för digitala plattformar

EU-kommissionen lägger i dag fram en omfattande reform av det digitala rummet i form av nya bestämmelser för alla digitala tjänster, inklusive sociala medier, marknadsplatser på nätet och andra onlineplattformar som är verksamma i EU: akten om digitala tjänster och akten om digitala marknader.

De europeiska värdena är själva kärnan i båda förslagen. De nya bestämmelserna kommer att förbättra skyddet av konsumenterna och deras grundläggande rättigheter på nätet och skapa rättvisare och öppnare digitala marknader för alla. Ett modernt regelverk för hela den inre marknaden kommer att främja innovation, tillväxt och konkurrenskraft och ge användarna nya, bättre och tillförlitliga nättjänster. Det kommer också att stödja utvidgning av mindre plattformar, små och medelstora företag och uppstartsföretag, vilket ger dem enkel tillgång till kunder på hela den inre marknaden och samtidigt gör det billigare att uppfylla kraven. Dessutom kommer de nya reglerna att förbjuda orättvisa villkor som införs av onlineplattformar som har blivit eller förväntas bli grindvakter på den inre marknaden. De två förslagen utgör kärnan i kommissionens ambition att göra 20-talet till Europas digitala årtionde.

– De två förslagen fyller samma syfte, säger EU-kommissionens verkställande vice ordförande Margrethe Vestager, som ansvarar för ett Europa rustat för den digitala tidsåldern. Nämligen att se till att vi som användare har tillgång till ett brett utbud av säkra produkter och tjänster online. Och att företag som är verksamma i Europa kan konkurrera på ett fritt och rättvist sätt online, precis som de gör offline. De två världarna smälter samman. Vi bör kunna handla på ett säkert sätt och lita på de nyheter vi läser. Det som är olagligt offline är lika olagligt online.

– Många onlineplattformar har kommit att spela en central roll i livet för våra medborgare och företag, och även för vårt samhälle och vår demokrati i stort, säger Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden. Med dagens förslag inreder vi vårt digitala rum för de kommande årtiondena. Med harmoniserade regler, förhandsskyldigheter, bättre tillsyn, snabb tillämpning och avskräckande sanktioner kommer vi att se till att alla som erbjuder och använder digitala tjänster i Europa kan åtnjuta säkerhet, förtroende, innovation och affärsmöjligheter.

Rättsakten om digitala tjänster

Landskapet av digitala tjänster ser helt annorlunda ut i dag än för 20 år sedan, när man antog direktivet om e-handel. Förmedlingstjänster har fått en viktig roll i den digitala omvandlingen. Konsumenter och innovation har dragit fördelar av onlineplattformarna. De har främjat gränsöverskridande handel inom och utanför EU och öppnat nya möjligheter för en mängd europeiska företag och näringsidkare. Samtidigt kan de användas för spridning av olagligt innehåll och försäljning av olagliga varor eller tjänster på nätet. Några väldigt stora aktörer har vuxit till näst intill offentliga platser för informationsutbyte och onlinehandel. Detta innebär särskilda risker för användarnas rättigheter, informationsflödena och allmänhetens delaktighet.

Enligt rättsakten om digitala tjänster kommer bindande EU-omfattande skyldigheter att gälla för alla digitala tjänster som kopplar samman konsumenter med varor, tjänster eller innehåll, vilket även omfattar nya förfaranden för att snabbare ta bort olagligt innehåll samt ett omfattande skydd av användarnas grundläggande rättigheter online. Den nya ramen kommer att omfördela rättigheter och ansvar mellan användare, förmedlingstjänster, plattformar och myndigheter och grundas på de europeiska värdena – som respekten för mänskliga rättigheter frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatens principer. Förslaget kompletterar den europeiska handlingsplanen för demokrati som syftar till att göra demokratierna mer motståndskraftiga.

Rent konkret kommer akten om digitala tjänster att innebära att det införs ett antal nya, harmoniserade EU-omfattande skyldigheter, som graderas noggrant på grundval av tjänsternas storlek och inverkan. Det omfattar bland annat följande:

• Regler för avlägsnandet av olagliga varor och tjänster och olagligt innehåll på nätet.
• Skyddsmekanismer för användare vars innehåll felaktigt raderats av plattformar.
• Nya skyldigheter som innebär att mycket stora plattformar ska vidta riskbaserade åtgärder för att förhindra att deras system missbrukas.
• Omfattande åtgärder för att säkra öppenhet, bland annat när det gäller onlinereklam och algoritmer som används för att rekommendera innehåll till användare.
• Nya befogenheter att granska hur plattformarna fungerar, däribland genom att underlätta för forskare att få tillgång till viktiga data från plattformarna.
• Nya bestämmelser om spårbarhet för företagsanvändare på onlinemarknadsplatser, så att det blir möjligt att spåra säljare av olagliga varor eller tjänster.
• En innovativ samarbetsprocess mellan myndigheter för att säkerställa ett effektivt genomförande på hela den inre marknaden.

Plattformar som når mer än 10 % av EU:s befolkning (45 miljoner användare) anses vara systemviktiga och omfattas inte bara av särskilda skyldigheter att kontrollera de egna riskerna, utan också av en ny tillsynsstruktur. Denna nya ram för ansvarsskyldighet kommer att bestå av en styrelse av nationella samordnare för digitala tjänster, och EU-kommissionen ges särskilda befogenheter när det gäller tillsynen över väldigt stora plattformar och får möjlighet att direkt vidta sanktionsåtgärder mot dem.

Akten om digitala marknader

Akten om digitala marknader behandlar de negativa konsekvenserna av att plattformar fungerar som digitala ”grindvakter” på den inre marknaden. Det rör sig om plattformar som har en betydande inverkan på den inre marknaden och som fungerar som en viktig ingång för företagsanvändare att nå sina kunder och som åtnjuter, eller sannolikt kommer att åtnjuta, en fast förankrad och varaktig ställning. Detta kan ge dem makt att agera som privata beslutsfattare och fungera som flaskhalsar mellan företag och konsumenter. Ibland har sådana företag kontroll över hela ekosystem av plattformar. En grindvakt som ägnar sig åt otillbörliga affärsmetoder kan förhindra eller försena att värdefulla och innovativa tjänster från företagsanvändare och konkurrenter når konsumenten. Några exempel på sådana metoder är otillbörlig användning av data från företag som är verksamma på plattformarna, eller situationer där användare låses till en viss tjänst och har begränsade möjligheter att byta till en annan.

Akten om digitala marknader bygger på den övergripande förordningen om plattformar för företag, på resultaten från EU:s observationscentrum för onlineplattformsekonomin och på EU-kommissionen omfattande erfarenheter av onlinemarknader genom kontrollen av konkurrenslagstiftningens efterlevnad. I akten fastställs harmoniserade regler som definierar och förbjuder otillbörliga metoder av grindvakter och som inrättar en tillsynsmekanism som bygger på marknadsundersökningar. Samma mekanism kommer att säkerställa att de skyldigheter som fastställs i förordningen hålls uppdaterade i den ständigt föränderliga digitala verkligheten.

Mer konkret kommer akten om de digitala marknaderna att göra följande:

• Endast tillämpas på stora leverantörer av sådana centrala plattformstjänster som är mer benägna att använda otillbörliga metoder, såsom sökmotorer, sociala nätverk eller onlinebaserade förmedlingstjänster, som uppfyller de objektiva rättsliga kriterierna för att betecknas som grindvakter.
• Fastställa kvantitativa tröskelvärden som grund för att identifiera förmodade grindvakter. EU-kommissionen kommer också att ha befogenhet att beteckna företag som grindvakter efter att en marknadsundersökning har gjorts.
• Förbjuda ett antal metoder som är uppenbart orättvisa, såsom att hindra användare från att avinstallera någon förinstallerad programvara eller appar.
• Ålägga grindvakterna att aktivt införa vissa åtgärder, såsom att se till att tredje parters programvara kan fungera korrekt och användas tillsammans med deras egna tjänster.
• Införa sanktioner för bristande efterlevnad, som kan innefatta böter på upp till 10 % av grindvakternas globala omsättning, för att säkerställa att de nya bestämmelserna blir verkningsfulla. För upprepade överträdelser kan dessa sanktioner också omfatta en skyldighet att vidta strukturella åtgärder, eventuellt även avyttring av vissa företag, om det inte finns några andra lika effektiva alternativa åtgärder för att säkerställa att reglerna efterlevs.
• Ge kommissionen möjlighet att utföra riktade marknadsundersökningar för att bedöma om nya grindvaktsmetoder eller grindvaktstjänster behöver läggas till, så att de nya grindvaktsbestämmelserna kan hålla jämna steg med den snabba utvecklingen på de digitala marknaderna.

Vad händer nu?

Europaparlamentet och EU-länderna kommer att diskutera EU-kommissionens förslag i det ordinarie lagstiftningsförfarandet, Om den slutliga texten antas blir den direkt tillämplig i hela EU.

Bakgrund

Akten om digitala tjänster och akten om digitala marknader är en följd av den djupgående analys som EU-kommissionen, EU-länderna och många andra jurisdiktioner har engagerat sig i de senaste åren för att förstå vilka effekter som digitaliseringen – i synnerhet onlineplattformarna – har på de grundläggande rättigheterna, konkurrensen och, mer allmänt, våra samhällen och ekonomier.

EU-kommissionen har samrått med ett stort antal intressenter under arbetet med det här lagstiftningspaketet. Under sommaren 2020 samrådde EU-kommissionen med intressenterna för att få ytterligare stöd i arbetet med att analysera och samla in ett faktaunderlag om omfattningen på de specifika problem som kan kräva åtgärder på EU-nivå inom ramen för akten om digitala tjänster och det nya konkurrensverktyget. På grundval av detta utarbetades förslaget till akt om digitala marknader. Det öppna offentliga samrådet inför det paket som i dag läggs fram löpte mellan juni 2020 och september 2020. Över 3 000 svar inkom från hela världen och från alla delar av den digitala ekonomin.