”Telefonväxeln som vi känner den är död” är nog den mest klickvänliga rubriken vi använt på länge.
Men oroa dig inte, vi har inte blivit en kvällsblaska, vi har en poäng i det vi säger. För visst är telefonväxeln, som vi känner den, död? Låt oss förklara varför.
Den kortfattade versionen:
Den erbjuder inte den flexibilitet och utbudet av funktioner som vi idag efterfrågar.
Den lite längre versionen:
Vi backar bandet till i början av året när allt var frid och fröjd. Folk skakade hand, trängdes på tunnelbanan och hade sina telefonväxlar. Sen hände det något. En pandemi svepte över världen och allt förändrades över en natt.
Trots att pandemin lamslog de flesta reste vi oss precis som fågel Fenix, ur askan. Vi lyckades digitalisera våra arbetsplatser på ”nolltid” och de flesta kom till insikten att vårt nya arbetssätt var här för att stanna. Det är inte den första gången en tragisk händelse har positiva konsekvenser. Kollar man på 1800-talet när Sverige drabbades som värst av kolera var resultatet; bättre vatten- och avloppssystem, bättre bostäder och mer noggrann hygien.
Det var alltså pandemin som dödade telefonväxeln. Att den skulle dö förr eller senare kom inte som en chock. Renodlade telefonväxlar har länge gått på konstgjord andning och i och med detta gick luften ur.
För nu när vi fann oss i att jobba hemifrån ändrades sättet vi kommunicerar på. Man kunde inte längre störa bordsgrannen med en fråga eller springa in till ekonomigänget och be om en fakturakopia. Det var då allt började.
- Fas 1: Telefonterrorn
Vi ringde varandra hela tiden, det blev ohållbart. En okontrollerbar våg av samtal avlöste varandra med frågor och funderingar. Produktiviteten sjönk hos många då vi inte var vana att jobba på distans. Det var svårt att få tag på folk och vi blev då lite kreativa i nästa fas. - Fas 2: Lapptäcket
Vi började laga det vi hade. Vår mobila växel var på sin höjd utrustad med en undermålig direktchatt och inget mer. Nu behövdes chatt-rum, projektkanaler och digitala mötesrum och det behövdes fort. WhatsApp, Messenger, gratis-varianter av Slack, Zoom och Easy Teams var precis över allt. Aldrig någonsin har så många program implementeras på en arbetsplats på så kort tid. - Fas 3: Videomötes-frenesin
Check-in, check-out, digitala AWs och gud vet vad. Video video och mera video. Vi hade videomöten exakt hela tiden. Här var det uppenbart att vi inte riktigt var mogna för den digitala arbetsplatsen riktigt ännu eller att arbetsgivaren inte riktigt litade på de anställda utan kände behovet av att hela tiden ”ses”.
- Fas 4: Reflektion
Det var ungefär här vi landade i allt. Företag började i större utsträckning analysera och förbereda för strategiska beslut i vilka program som skulle användas för att det märktes att jobben faktiskt sköttes med bravur trots att inte alla var samlade på kontoret. - Fas 5: Insikten
Nu insåg de flesta att det skulle vara så här, på obestämd tid, det här var vår nya vardag och vi skulle få fortsätta att anpassa oss. Insikten om att det inte finns någon återvändo och att det aldrig kommer bli som innan var ett faktum. Gratis-varianter på program hade utvärderats och betal-planer införskaffades. Nya häftiga appar med chatt och video var bevisligen ett måste och befintliga lösningar däribland telefonväxeln uppfyllde inte kraven.
Det var ungefär det som hände oss alla.
Kontentan:
Funktionen med en telefonväxel kommer leva kvar, ett företagsnummer och linjestatus behövs i högsta grad men inte som stand alone-tjänst. Bortkopplad från allt vår nya vardag inkluderar finns det ingen plats och är inte heller försvarbart ur ett användarperspektiv eller det ekonomiska.
För i en värld som domineras av videomöten, chattmeddelanden och digitala samarbeten behöver allt strömlinjeformas och vi talar hellre om kommunikation än telefoni. Vi måste enkelt kunna se om kollegan är upptagen i ett samtal, oavsett typ, vilket faller om telefonin lever sitt eget liv – bortkopplad från resten.
Kontentan av kontentan:
Telefonväxeln är död och kommunikationslösningarnas era är här. Ett program som visar linjestatus oavsett om du sitter i ett videomöte, telefonkonferens, ”vanligt” samtal eller VoIP och ett program som är mer än bara en telefonväxel.
C’est la vie