[KRÖNIKA] I en digital värld i ständig utveckling är säkerheten för informationssystem av stor betydelse för organisationer.
Enligt en rapport som publicerades år 2020 av Institutet Ponemon och IBM, är den genomsnittliga kostnaden för dataintrång 3,3 miljoner euro, utan att räkna med eventuell personlig skada och skada för varumärket.
Idag är Zero Trust, eller nolltillit, en nödvändig strategi för att säkra IT-miljöer. Dock förutspår Gartner att endast 10 % av stora företag kommer ha implementerat ett mätbart Zero Trust-program fram till år 2026.
Zero Trust-modellen grundar sig på principen att aldrig lita på en enhet eller användare, oavsett var de befinner sig. Varje åtkomst behöver kontrolleras och autentiseras, både inom och utanför nätverket. Bland nyckelelementen i denna strategi är multifaktorautentisering (MFA) och hantering av identiteter av central betydelse.
Implementeringen av multifaktorautentisering är avgörande för framgången av Zero Trust-strategin. Denna autentiseringsteknik kräver inte bara ett lösenord, utan även en eller flera extra faktorer, såsom koder skickade via SMS, fingeravtryck eller säkerhetsnycklar. Genom att kombinera flera faktorer ökar säkerheten avsevärt och risken för identitetsstöld minimeras.
Samtidigt spelar hanteringen av identiteter en nyckelroll i en Zero Trust-strategi. Det är väsentligt att etablera robusta processer för identitetshantering, genom att tilldela exakta åtkomsträttigheter till varje användare baserat på deras behov och roll inom organisationen. Inaktiva eller föråldrade konton måste inaktiveras för att förebygga obehörig åtkomst.
För att komplettera multifaktorautentiseringen och identitetshanteringen är det avgörande att kontinuerligt övervaka aktiviteter och dataflöden inom IT-miljön. Händelseloggarna, säkerhetsvarningarna och avvikelsedetekteringsmekanismerna bör användas för att snabbt upptäcka misstänkta beteenden eller intrångsförsök. En snabb och adekvat respons är viktig för att begränsa attacker och minimera potentiella skador.
Dessutom är det nödvändigt att öka medvetenheten om säkerhet bland alla aktörer inom organisationen.
Regelbundna utbildningar om bästa praxis inom IT-säkerhet bör genomföras. Användarna måste vara medvetna om säkerhetsrisker och uppmuntras att agera säkert i sina interaktioner med informationssystem.
Slutligen rekommenderas regelbundna tester och säkerhetsrevisioner för att utvärdera effektiviteten av implementerade åtgärder. Intrusionstester, sårbarhetsanalyser och överensstämmelsegranskningar hjälper till att identifiera eventuella brister och åtgärda dem snabbt. En Zero Trust-strategi är en kontinuerlig process som kräver ständig vaksamhet och kontinuerlig förbättring.
Som sammanfattning utgör Zero Trust-strategin ett effektivt svar på de utmaningar som dagens IT-säkerhet står inför. Genom att anta denna modell kan organisationer stärka sin motståndskraft mot cyberhot, genom att säkerställa att varje åtkomst verifieras och autentiseras.
För att lyckas med sin Zero Trust-strategi bör organisationer implementera de centrala rekommendationerna, särskilt inom områdena segmentering, identitetshantering och åtkomstkontroller, övervakning, medvetenhet och säkerhetstester, för att skydda sina informationssystem på ett mer robust sätt.
Av: Mattias Bolander, Nordenchef för Okta