De som arbetat hemifrån vill fortsätta jobba flexibelt efter pandemin, men de som studerat på distans är mer missnöjda med det upplägget.
Rapporten Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående pandemin.
I spåren av social distansering har pensionärerna tagit stora digitala kliv. Och många svenskar har gjort sitt första digitala besök på exempelvis en after work eller ett bröllop. Svenskarna och internet 2020 visar hur digitaliseringen och internetanvändandet har påverkats av den pågående coronapandemin.
Årets upplaga av Internetstiftelsens rapport Svenskarna och internet är en unik undersökning i en unik tid. För första gången har Internetstiftelsen gjort två datainsamlingar under samma år, i första respektive tredje kvartalet. Därför går det att jämföra hur situationen såg ut precis före och i början av coronapandemin, med läget efter sommaren. En unik möjlighet att mäta vilken effekt den pågående pandemin har på svenskarnas digitala liv.
Nöjda hemarbetare, men mer missnöjda distansstudenter
Myndigheterna har under året uppmanat de som kan att jobba hemifrån. Under pandemin har fler än 4 av 10 internetanvändare arbetat hemifrån någon gång, och de flesta av dessa tycker att det har fungerat bra. Hela 9 av 10 vill fortsätta göra det i framtiden i någon utsträckning. Under pandemin har det skett en tiofaldig ökning i antal som arbetar heltid på distans, från endast 2 procent före pandemin till 23 procent i det tredje kvartalet.
Men bland de som studerat på distans är det inte lika positiva tongångar. Majoriteten av alla som haft distansutbildning under pandemin föredrar lektioner i ett fysiskt klassrum och var tredje tycker att distansundervisning innebär en högre arbetsbörda. Bland gymnasieelever tycker 4 av 10 att det egna lärandet blir lidande av distansundervisning, och hela 2 av 3 anser att det är lättare att fuska på digitala prov.
– Många av våra arbetsplatser var på sätt och vis redan förberedda för distansarbete. Det har länge funnits verktyg för att chatta, videoträffas och dela filer över nätet, och många hade redan jobbat hemifrån någon gång. I jämförelse togs skolorna på sängen av pandemin, och övergången till distansstudier har kanske visat sig kräva mer eftertanke och planering för att kunna mäta sig med det fysiska klassrummet, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen.
Mer digitala pensionärer och nya internetupplevelser
För många äldre har pandemin inneburit att man på riktigt tagit klivet ut på internet och börjat använda sociala medier mer än tidigare, e-handlat mer, och haft videosamtal med släktingar och vänner. Den ökade skärmtiden har fått pensionärer att känna sig mer sociala, en siffra som är tvärtom när det kommer till de studerande.
Pensionärerna har använt digitala vårdtjänster mer under pandemin än tidigare, det gäller särskilt de allra äldsta. Bland internetanvändare som är 76 år eller äldre har nära 7 av 10 nyttjat någon digital vårdtjänst, och var fjärde internetanvändare i det åldersspannet har sett ett kulturevenemang live på internet under pandemin. Och många pensionärer uppger att de vill ägna sig åt digitala aktiviteter i högre utsträckning även efter pandemin.
– Även om många pensionärer har blivit allt mer digitala det senaste årtiondet är det nog nu under pandemin, då många faktiskt tvingats att pröva nya sätt att kommunicera och handla på nätet, som de upptäcker hur bra, roligt och användbart nätet kan vara. Där digitaliseringen tidigare setts som en jobbig process eller ett nödvändigt ont, kanske det nu har visat sig hur roligt det är att videochatta med barnbarnen eller hur smidigt det är att klicka hem mat från webben, säger Måns Jonasson.
