Bara en sjättedel (16 procent) av svensk offentlig sektor har börjat samverka genom delning av öppna data.
Det visar den nya rapporten ”Connecting the dots: Data sharing in the public sector” från Capgemini Research Institute.
Sverige tillhör de tre sämsta av tolv undersökta länder och placerar sig sist i Norden. I topp ligger Australien där nästan fyra av tio offentliga organisationer säger att de påbörjat eller slutfört utrullningen av dataekosystem.
Rapporten lyfter fram behovet av datadelning som en enhetlig metod för offentliga organisationer att hantera komplexa samhällsutmaningar. De flesta organisationer befinner sig dock i ett tidigt skede och få har driftsatt dataekosystem i stor skala. Utmaningarna för att kunna genomföra effektiv datadelning är både tekniska och kulturella men de organisationer som påbörjat eller redan använder sig av öppna dataekosystem upplever att de redan sett stora fördelar både för medborgare och beslutsfattare.
Effektiv datadelning för hantering av samhällsutmaningar
Öppna dataekosystem är en tillgång inom flera av den offentliga sektorns kärnverksamheter som administration, säkerhet och försvar, skatt och tull samt välfärd. Till exempel menar åtta av tio de tillfrågade förvaltningarna att användandet av dataekosystem har lett till ett ökat engagemang hos medborgarna och sju av tio påpekar även att hållbarhetsplaneringen blivit bättre. Nio av tio lyfter också fram att transparensen ökat inom förvaltningarna.
Medborgarna anses kunna dra nytta av förbättrade tjänster inom välfärden samtidigt som säkerheten ökat genom bättre juridiska processer och snabbare svarstider hos polisen. Två tredjedelar av organisationerna som använder sig av eller håller på att driftsätta dataekosystem anser också att deras motståndskraft mot cyberhot ökat.
“Oavsett om det är pandemier, samhällsfrågor som gängkriminalitet, ungdomsarbetslöshet eller klimatkris, så behöver alltid sittande regering kunna ge svar. Det är därför den offentliga sektorn måste dela data systematiskt och över tid, säger Lars Kullberg, ansvarig för offentlig sektor på Capgemini Sverige och fortsätter: “Att skapa en kultur där beslutsfattandet baseras på realtidsdata är ett långsiktigt arbete, men vår studie visar att Sverige måste accelerera arbetet och det är viktigt att alla aktörer i ett dataekosystem känner förtroende och tillit till processen och varandra.
Hinder för datadelning
Av rapporten framgår också att utvecklingen hindras av parametrar som kultur, teknik och brist på förtroende. Till exempel uppger 56 procent av de svarande att de har utmaningar i form av motstånd från medborgare att dela data samt bristande förtroende för kvaliteten på uppgifterna.
Vikten av kompetens tas också upp av de intervjuade organisationer, som menar att de behöver få tillgång till rätt typ av kompetens samtidigt som man efterlyser en datadriven kultur inom sina organisationer. Kompetensprogram inom datahantering, AI och hantering av datasekretess behövs. Endast 55 procent av organisationerna uppger att de anställda utbildats inom etisk användning av medborgarnas data.
Bygg förtroende genom teknik för integritetsskydd
Inbyggd säkerhet och sekretess är avgörande för att nå framgång med öppna dataekosystem, så att offentliga organisationer kan balansera fördelarna med datadelning med behovet av datasekretess. Detta kräver utveckling av starka styrningsstrukturer, datanätarkitekturer samt användning av integritetsförbättrande tekniker (PETs) som differentiell sekretess, federerad maskininlärning och homomorfisk kryptering.
