​”Techbranschen måste skapa en inkluderande miljö”

[KVINNOR PÅ KANALEN] Alla borde testa på programmering, det är Dior, 7 år och Vanja Tufvesson, medgrundare av Pink Programming, eniga om. Hello World! har träffat dem båda och pratat om varför det är så få tjejer som programmerar och vad som krävs för att skapa förändring.

Till vänster: Dior, Hello World!-deltagare Till höger: Vanja Tufvesson, medgrundare Pink Programming

Dior har gått på meetups med Hello World! hela våren och som svar på vad det roligaste hon vet är svarar hon programmering. Det var hennes föräldrar som hittade Hello World! och hon var fast redan första gången. När vi frågar henne om hon har något drömjobb svarar hon direkt.
– Jag vill bli tandläkare, sitta vid datorn eller köra ambulans. Jag tycker om att hjälpa människor och det skulle vara kul att hjälpa människor med programmering.

På sin fritid tycker hon om att spela dator och att leka med kompisar. På rasterna spelar hon ofta bollspelet King. En gång när hon spelade King hände dock något som inte var så kul.
– En kille sa att killar är bättre än tjejer på att spela King, men jag håller inte med honom. Jag är jättebra på King.

När vi berättar att den bilden finns inom programmering också svarar hon att det inte heller stämmer. Och när vi frågar vad hon vill säga till andra tjejer i hennes ålder är hon bestämd:
– Ni borde börja programmera! Det är bra om fler tjejer programmerar!

Någon annan som tycker att fler tjejer borde börja programmera är Vanja Tufvesson som nyss vann utmärkelsen Sveriges viktigaste kvinnliga grundare 2019 för sitt initiativ Pink Programming, en förening som funnits sedan 2015. Föreningen består av fler än 100 volontärer som lär kvinnor och ickebinära programmering, oavsett bakgrund och tidigare kunskap.
Idag jobbar Vanja som backend-utvecklare på Engaging Care, ett startup i Malmö vars tekniska plattform hon varit med och byggt upp från början. Men Vanja har inte alltid programmerat.
– Jag har alltid gillat problemlösning, men inte alltid vetat vad man kan använda den till. Eftersom jag tyckte om matte valde jag att gå en femårig ingenjörsutbildning. Den innehöll en obligatorisk programmeringskurs och där fastnade jag direkt.

Ju längre Vanja kom i sitt programmerande, desto skevare blev könsfördelningen och nu är hon van vid att vara den enda tjejen i teamet.

Hon tror att det beror på den stereotypa bilden som finns av programmerare.
– Redan innan jag pluggade var jag orolig att inte få vänner. Jag trodde att jag skulle bli the odd one out som ingen ville hänga med. Den stereotypa bilden av programmerare i film och på TV gör att folk tror att det bara finns en personlighetstyp som kan programmera. Men som med allt annat är det viktigaste att man är intresserad. Vem som helst kan lära sig så länge intresset finns

Bilden av programmerare är något Vanja brinner för att förändra, men hon menar att hela branschen måste engagera sig för att det ska bli skillnad.
– Nu finns det initiativ, däribland Pink Programming. Men branschen måste jobba tillsammans för att skapa en inkluderande miljö där kvinnor trivs och vill stanna kvar.

Ett annat viktigt steg för att nå förändring tror hon är att nå människor redan i ung ålder, och där anser hon att skolan har ett ansvar.
– Om man programmerar redan i skolan kommer man i kontakt med programmering tidigt även om man inte känner någon som programmerar. Jag kände ingen som programmerade så jag kom inte i kontakt med det, men hade jag gjort det hade jag fastnat direkt. Därför tycker jag att det är jättekul med det Hello World! gör. Att man får testa på programmering och samtidigt göra annat kul. Jag hade velat gå på ert läger om jag var yngre. Jag tycker det är helt fantastiskt!

Dior och Vanja har olika bakgrund och intressen och det skiljer över 25 år mellan dem. Det de har gemensamt är det brinnande intresset för programmering. Vi lät dem ställa varandra några frågor på ämnet, för att ta del av varandras perspektiv.

DIOR FRÅGAR VANJA:

Hur var det att vinna pris?

Det var jättekul, men lite överväldigande. Det var svårt att fatta att det är på riktigt. Jag vann ett pris för något som är en insats av ett helt team, så jag känner en tacksamhet och ära att få representera alla dessa framgångar som hela teamet åstadkommit.
Hur många har du ens lärt programmera?
Jag personligen har inte lärt jättemånga, men föreningen har programmerat med över 4000 kvinnor.

Är det roligt att lära tjejer programmera?

Det är det bästa som finns. Det är verkligen jättekul. Jag har jobbat som extralärare på universitetet också. Man möter så många människor. Man kan förklara något för en person på ett sätt och sedan måste man ändå förklara samma sak på ett annat sätt för nästa person. Så varje möte är unikt. Det är så himla kul att följa framgångarna när någon lär sig något. Jag älskar att se människor när de lyckas lösa problemet och se hur glada de blir när de lyckas.

Programmerade du när du var lika liten som jag?

Nej, jag gjorde inte det, jag är jätteavundsjuk. När jag var i tonåren gillade jag Backstreet Boys och jag gick in på hemsidor om dem och tittade på källkoden för att se hur de var byggda. Så jag hade ändå en nyfikenhet, även om jag inte riktigt förstod vad jag höll på med. Det var typ HTML och jag var inte alls lika ung som du då.

 

VANJA FRÅGAR DIOR:

Vad gjorde dig intresserad av programmering? När jag var sju år fanns det inte i min värld.

Jag tycker det är kul att lära mig saker och när man programmerar lär man sig saker man inte hade lärt sig annars.

Vad i programmering tycker du är roligt?

Scratch är roligast!

Varför är det så kul?

För då får man bra hjälp och det är inte massa text och inte så svårt.