Uppsättningen av Eurovision Song Contest (ESC) kräver omfattande säkerhetsplanering för att garantera både deltagarnas och publikens trygghet.
Lär dig mer om planeringen bakom eventet i den här intervjun med Peter Narbe, – säkerhetschef på året evenemang och rådgivare på 2Secure.
Narbe, som har en lång erfarenhet inom polisen och som säkerhetschef för stora evenemang, delar med sig av sina erfarenheter från sitt arbete med säkerheten för Eurovision i Malmö, – från förberedelserna och de specifika säkerhetsåtgärderna till samverkan med olika aktörer och de utmaningar som teamet mötte längs vägen.
Hur länge har du jobbat med eventsäkerhet?
– Tidigare har jag jobbat med eventsäkerhet i mina olika roller i polisen men i det civila har jag jobbat med event sedan 2008. Jag var polisinsatschefen och ledare i samband med stora evenemang, som sportevenemang och konserter, och har därmed samlat på mig en bred erfarenhet inom säkerhetsarbete för stora publika tillställningar.
Eurovision Song Contest måste ha krävts en hel del planering, När började arbetet? Och vad var din roll?
– Jag fick frågan i juni 2023 och började arbetet i slutet på augusti. Jag var head of security ESC Malmö arena venue, vilket innebar Säkerhetschef för själva huvudeventplatsen där de publika eventet genomfördes + mediacenter och den så kallade deligationsbubblan där media och publiken samlades vid tävling och repetition.
Omvärldsläget har ju varit minst sagt orolig och det har talats om ”the Perfect storm” Vad fick dig att tacka ja till uppdraget?
– Jag har varit chef även 2013 på ESC så av alla event jag jobbat med är ESC det mest intressanta och jobbigaste jag gjort. Utmaningen och spänningsmomentet att få jobba med ett komplext event lockade mig. Den andra delen är att jag är uppväxt i Malmö och ville vara del i att det skulle bli så bra som möjligt. Dessutom visste jag att min erfarenhet från tidigare evenemang och min kännedom om staden kunde bidra till att säkerställa att evenemanget skulle genomföras på ett säkert och framgångsrikt sätt.
Vilka var dina farhågor?
– Dels kräver det en extremt stor arbetsinsats från oss nyckelpersoner. En farhåga var att orka jobba så intensivt under en så lång period. Jag är ju 11 år äldre nu än sist. Men även att det skulle hända något allvarligt i Malmö kopplat till eventet. Eller att det inte skulle gå att genomföra av någon anledning.
– Kopplat till omvärlden så handlar det om hotbilden 1. Sverige hade en förhöjd risk för terror, 2. Pågående konflikter i världen Ukraina och Ryssland och Israel och Palestina Hamas var väldigt närvarande. I Malmö är det en stor fråga då vi både har en stor palestinsk community och en Israelisk. Frågan var bubblande redan vid start men eskalerade under tiden finalen närmade sig. 3. Konsekvenserna av Ryssland Ukraina kopplat till Cybersäkerhet var också närvarande, vilket vi hade erfarenhet sedan tidigare ESC 2013. 4. Även aktivistfrågan och rädda våtmarkerna var en farhåga – De har en historisk tidigare mediastrategi att visa sig vid stora evenemang. 5. Ensamagerande och Terrorrisken såg vi mer som en generell risk kontra opinionsyttringar som var en mer konkret risk att arbeta med. Medias rapportering kopplades i högre grad till terrorrisken. 6. Risk för cyberattacker var också mer konkreta, som kunde påverka genomförande av evenemangen.
Vilka aktörer samverkade kring säkerheten i Malmö under Eurovision Song Contest?
– När vi startade var styrgruppen representanter från Malmö stad, Malmö arena, SVT och Polisen.
Vad var mest utmanande?
– Generellt var den största utmaningen att det var så hög aktivitet och väldigt många intressenter. Men även oron eller rädslan bland deltagare, publik och hos olika arbetsfunktioner. Många var oroliga och rädda vilket påverkade arbetet ganska mycket. T ex att människor inte ville komma dit och jobba. I ett stort projekt var det väldigt många olika intressenter i olika delprojekt, med olika behov av säkerhetsbedömningar och åtgärder som skulle samlas. Det var en utmaning att samla allt under ett projekt. Man ska göra så många olika behov nöjda, till exempel har ju de som är ansvariga för VIP i sin tur ett ansvar för sina kunder som också har särskilda behov.
Ett sådant här projekt är operativt 24/7, plus att det är en så lång och intensiv operativ period, från uppbyggnaden vid start till rivning av området som även det ska göras säkert. Intensiteten under en lång period gör det väldigt krävande.
Vi jobbade i tre faser, – från 1 april till den 21 april var själva ”loading fasen”. Då fyller 150 lastbilstrailers hela området med material som ska byggas upp. Då måste hela området säkras med en särskild organisation som kollar all personal som rör sig. I varje fas bygger vi en så kallad minibubbla som ska vara helt säker. I den fasen har vi nära samarbete med polisen som kollar att det inte kommer in explosiva ämnen etc . Fas 2 som inleddes den 22 april ska artisterna in och området blir större. Här är det vidare kontroll av personer inom ytan samt säkerställande att inget etableras eller saboteras. Under fas 3- inleds själva showveckan vilket inkluderar även publiken.
Sammanfattningsvis skulle jag säga att det mest utmanande var den långa perioden av intensivt arbete, – tidigare jag har också hanterat besök av påven och varit ansvarig för fotbollsmatcher, då handlar de kanske om några dagars arbete, den här typen av evenemang har en helt annan intensitet som pågår under en längre period.
Har du gjort något liknande uppdrag tidigare i samma storlek?
– Ja jag var säkerhetschef även under ESC 2013, det var en fantastisk fördel att få göra det igen. Det är speciellt i de olika faserna, och det kan vara väldigt spänt, alla ska ju ha olika roller i det här och är under press, eventet ska var i världsklass i flera olika aspekter. Folk jobbar i många timmar, så det är lätt att folk får utbrott osv. När jag jobbade med ESC 2013 var jag väldigt ensam, den här gången var vi betydligt fler som hjälptes åt. Säkerheten kring ESC är ingen ”one-mans-show”, detta är ett stort företag som byggs upp på kort tid. Anledningen till att man valde Malmö som plats 2024 var att många av oss med erfarenhet från tidigare evenemang fanns i regionen.
Om du skulle göra samma uppdrag igen, vad skulle du göra annorlunda?
– En utmaning är att olika intressenter jobbar på olika håll med samma sak sedan möts man och det kan uppstå missförstånd. Intressenterna borde mötas tidigare och dela information i ett tidigare skede. Många saker var väntade men kom upp för sent. Man har påtryckningar och direktiv från olika intressenter i sin tur och mycket ska lösas under de sista veckorna. Det handlar också om budget och perspektiv såklart. I den bästa av världar hade jag kunnat bygga upp min grupp tidigare men det är en ekonomisk fråga. Många är konsulter och frilansare och har andra uppdrag att sköta.
En lärdom är att sätta detaljplanering tidigare. Men det fungerade bättre den här gången. Ett lyckat samarbete var samverkan med polisen som var en nyckelspelare och tog en central väldigt närvarande roll redan från start i Augusti, – och har haft en väldigt nära samverkan med oss andra. Det har varit fördelaktigt dels för lägesbilden och hotbildsbedömningen i ett så här stort projekt. För att bedöma risk måste man har tillgång till myndigheter som har underrättelse i sina system. Om du inte är en myndighet har du inte tillgång till sekretessbelagd information. ESC är ett högrisk event som behöver vara väl underrättad för att kunna jobba med en adekvat lägesbild för att kunna vidta åtgärder.
– 2013 var det i princip samma grundrisker , då hade Boston maratonbombningen nyligen inträffat och terrorriskerna fanns med redan då. Även israel och Palestina konflikten var närvarande. I jämförelse med 2013 var cyberrisker mer närvarande nu. Organisatoriskt var cybersäkerheten en egen del den här gången, med särskilda resurser och ledning. Men det fanns en samverkan emellan, vilket var bra då allt påverkar.
