Det kommer att ta lång tid, uppemot 20 år, innan dagens AI-teknik används fullt ut av företagen.
En nyutvecklad datasimulering av forskare vid Örebro universitet visar att den långdragna processen kommer att leda till att många av de företag som säljer AI-tjänster slås ut.
Smarta maskiner kommer också att betyda att det blir stora förändringar på arbetsmarknaden – men inte minska antalet jobb för människor.
Historien är fylld av exempel på att införandet av ny teknik och nya idéer inte går över en natt.
Nu visar en ny modell, framtagen av Franziska Klügl, professor i informationsteknologi och Hildegunn Kyvik Nordås, adjungerad professor i nationalekonomi, att det kommer att ta lång tid för företag att kunna dra nytta av de möjligheter som artificiell intelligens ger.
– Vi tittar på teknik som redan finns, som tal- och bildigenkänning. Hur lång tid kommer det att ta innan de flesta företag använder det här? Vår bästa gissning är 17-20 år, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
Trots att det redan idag finns en hel del färdiga AI-lösningar som skulle kunna göra nytta hos företagen, är det få som använder dem. När SCB förra året undersökte hur många svenska företag som börjat använda olika typer av artificiell intelligens var resultatet mycket lågt.
Bara 5,4 procent av företagen hade börjat använda AI på olika sätt. Inom offentlig sektor var siffran något högre, 10,2 procent. Många såg hinder, som höga kostnader eller bristande kompetens hos personalen.
Även en amerikansk undersökning har tidigare gett liknande resultat. Företagens ledningar är inne i en avvaktande fas, sneglar mot konkurrenterna och dröjer med egna åtgärder.
– Det går inte bara att köpa nya program eller prylar och tro att man är klar. Du måste anställa ny personal med annan kunskap och du måste förändra din produktion. Resultatet av det är osäkert och förändringarna är svåra att genomföra, så därför väntar du och tittar på hur det går för andra företag, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
Experter från olika områden
I den vetenskapliga artikel som nu har publicerats i tidskriften Frontiers in Robotics and AI, presenterar de två professorerna resultatet av en datasimulering av en agentbaserad modell. Det betyder att man genom att simulera beteenden och vilka individuella beslut som fattas på mikronivå kan studera vad som sedan händer i det stora perspektivet, på makronivå. Det som sker mellan enskilda företag leder alltså i förlängningen till effekter för hela branscher, länder – och världsekonomin.
Just den här studien hade ingen av forskarna kunnat genomföra på egen hand, men genom att kombinera erfarenheterna från två forskningsområden blev det möjligt.
– Det är väldigt spännande att se hur vi kan förena vår expertis, säger Franziska Klügl.
En agentbaserad modell ställer stora krav på att noggrant föra in alla de fakta man har om vem som gör vad vid vilken tidpunkt för att slutresultatet ska bli rättvisande. När en av de första graferna över utvecklingen de närmaste decennierna dök upp på skärmen var den helt annorlunda mot hur de brukar se ut i vanliga fall. Den ena kurvan rörde sig långsamt, medan den andra gjorde plötsliga rörelser upp och ner.
– När jag såg den kurvan tänkte jag ”det är något som är fel”. Jag försökte hitta buggen i programmet, säger Franziska Klügl och skrattar.
Det kommer att bli en turbulent tid för de företag som säljer AI-lösningar. Den blå kurvan visar hur teknikföretagen som säljer AI påverkas över tid, medan den grå visar en långsamt stigande efterfrågan hos de tillverkningsföretag som är köpare av AI-produkterna.
Dramatiska år väntar
Det kurvan visar är hur dramatiska de närmaste tio åren kommer att bli för den bransch som säljer AI-lösningar. Kurvan hoppar drastiskt upp och ner – när företag lämnar marknaden dyker nya förhoppningsfulla entreprenörer upp. Även många av dem kommer att få lägga ner. Inte förrän köparna tror på tekniken, vet hur den ska användas och är tillräckligt många infinner sig ett lugn i marknaden.
Det är en utveckling som känns igen från olika typer av marknadsbubblor, till exempel IT-bubblan.
– Då fanns en enorm optimism, många företag kom med ny teknik – och de flesta misslyckades. Det är exakt det som kom ut ur vår abstrakta modell. Det var spännande, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
Satsar miljoner på rätt ställe
Modellen gör det tydligt att det är efterfrågan på AI som är avgörande och driver utvecklingen. Det land som vill ligga i framkant inom AI bör alltså fundera på hur man satsar sina pengar. I inledningsskedet kan det vara viktigt att inte bara utveckla nya AI-lösningar, utan också se till att företagen använder dem.
– De behöver få industriföretagen att faktiskt börja använda tekniken. Det är inte någon större poäng med att satsa miljontals kronor eller dollar på något som ingen använder, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
Även på arbetsmarknaden väntar stora förändringar de närmaste två decennierna. Men forskarnas resultat tyder inte på att det totala antalet arbetstillfällen kommer att påverkas särskilt mycket. Den stora förändringen är att kraven på arbetstagarna höjs.
– Det vi ser är att det kommer att bli en kraftigt höjd efterfrågan på högkvalificerad arbetskraft. Inte bara i tekniska yrken också inom tillverkningsindustrin. Om du börjar använda mer avancerad teknik behöver du också mer välutbildade anställda, säger Hildegunn Kyvik Nordås.
