Tomorrow Report är en återkommande framtidsrapport från Nexer som undersöker svenska folkets syn på digitalisering och ny teknik.
Årets upplaga fokuserar på svenskarnas attityder till digitalisering, cybersäkerhet och nationell digital försvarsförmåga – och hur dessa har förändrats från 2022 till 2024.
Några av rapportens huvudinsikter:
- Andelen svenskar som tror att digitaliseringen kommer att leda till en bättre framtid har sjunkit från 66% till 58%.
- 84% av svenskarna tror att digitalisering ökar risken för
- Var fjärde man och var femte kvinna uppger att de blivit utsatta för
- Endast 2 av 10 svenskar litar på att myndigheter och företag kan skydda sig mot
- 8 av 10 svenskar är villiga att låna ut privat digital utrustning till försvaret i krigs- eller
”Rapporten visar tydligt att vi står inför betydande utmaningar med minskat förtroende för digitaliseringen som möjliggörare, samtidigt som Sverige halkar efter på den globala rankingen i cybersäkerhet. Å andra sidan ser vi en fortsatt stark vilja från svenska folket att bidra till nationens säkerhet. Att 8 av 10 svenskar är villiga att bidra med privat digital utrustning till Sveriges försvar bör ses som en resurs och ett starkt vittnesmål om ett enat land”, säger Lars Kry, VD, Nexer Group.
Minskat förtroende för digitaliseringens möjligheter
Den minskade optimismen kring digitaliseringens möjligheter kan kopplas till flera faktorer, inklusive frekventa cyberattacker, en ökad global hotbild, samt en växande medvetenhet om riskerna med digital teknik. Allt färre tror idag att digitaliseringen kan minska antalet konflikter i världen, samtidigt som allt fler tror att den leder till fler farliga vapen. Å andra sidan tror allt fler att digitaliseringen leder till ökad välfärd och bättre brottsbekämpning, vilket belyser digitaliseringens dubbelnatur som möjliggörare och potentiell fredsskapare, men också källa till nya spänningar.
Färre tror att digitalisering leder till ökad demokrati
Svenskarnas tro att digitalisering kan främja demokrati har förändrats med en trend mot ökad skepticism. 77% tror att digitaliseringen leder till statlig övervakning, vilket är en ökning med två procentenheter jämfört med 2022. Oron för att digitaliseringen ökar spridningen av desinformation är fortsatt hög, även om den har minskat något sedan 2022 (från 89% till 84%).
Ökad oro för cyberbrott
Antalet svenskar som uppger att de blivit utsatta för cyberbrott är oförändrat sedan 2022: 25% män och 18% kvinnor. Trots detta känner sig 47% mer oroliga för cyberattacker sedan kriget i Ukraina bröt ut – en ökning med tio procentenheter sedan 2022 – och allt färre vill dela information online. Dessutom har förtroendet för såväl företags som myndigheters förmåga att skydda sig mot cyberbrott minskat sedan 2022. Minskningen är fem procentenheter för företag (från 24% till 19%) och sju procentenheter för myndigheter (från 28% till 21%). Sammantaget tyder detta på en ökad medvetenhet om sårbarheter och konsekvenser av cyberbrott.
”Rapporten visar en alarmerande brist på förtroende för vår förmåga att skydda oss mot cyberbrott. Att endast 2 av 10 svenskar känner sig trygga är därför en kraftig väckarklocka för både myndigheter och företag”, säger Jesper Svegby, VD, Nexer Cybersecurity.
Stark vilja att bidra till totalförsvaret
En majoritet av svenskarna är villiga att låna ut privat digital utrustning som t ex drönare och övervakningssystem till försvaret vid krigs- eller krissituation. Trots en minskning från 86% 2022 till 81% 2024 pekar detta på en omfattande solidaritet att bidra till nationens säkerhet och en hög medvetenhet om digitaliseringens roll i totalförsvaret.
