Kina håller på att bli världsledande inom artificiell intelligens (AI).
Erfarenheterna därifrån kan både vara en inspiration och ett avskräckande exempel.
Futurion presenterar i dag en rapport för att belysa de kinesiska erfarenheterna och vad omställningen kan innebära på den svenska arbetsmarknaden. Frågan är hur AI-tekniken, som redan nu finns tillgänglig, ska användas och med vilka syften.
I rapporten ”AI-utvecklingen i Kina – påverkan på svensk tjänstemannasektor” beskriver statsvetaren Mattias Burell och Kina-experten Kristina Sandklef hur både den kinesiska staten och olika företag använt sig av den nya tekniken. Rapporten visar även hur statsapparaten och det styrande kommunistpartiet använder AI och annan teknik för att kontrollera medborgarna. Genom övervakningssystem är det möjligt att kontrollera en stor del av all mänsklig aktivitet – både online och i det fysiska livet – och med AI och maskininlärning blir det även möjligt för den kinesiska staten att förutsäga vilka medborgare som kan antas vara illojala mot det politiska systemet.
– Rapporten handlar om att medvetandegöra möjligheterna och riskerna med AI. Tekniken och verktygen som utvecklas och används i Kina hittar även till Sverige och implementeras i vårt samhälle och inte minst i vårt arbetsliv. I vår SOM-undersökning svarar 56 procent att de är oroliga för digital övervakning, säger Futurions vd Ann-Therése Enarsson.
Påverkan på svensk tjänstemannasektor
I rapporten presenteras fyra troliga konsekvenser av ökad AI-användning i tjänstemannasektorn i Sverige:
1. Vissa yrken och arbetsmoment förändras eller ersätts helt av AI-teknik.
2. Rutinartade och tidskrävande uppgifter som kräver noggrannhet kan underlättas med hjälp av AI, exempelvis ärendehantering.
3. AI kan komma att påverka arbetsplatsens organisation, uppdelning av arbetsuppgifter och hantering av personalärenden. Hit hör rekrytering, löner och utvärdering av prestationer.
4. AI kan påverka maktbalansen på arbetsplatsen i frågor som effektivisering kontra personlig integritet och anställdas medinflytande över äganderätten till den data som genereras.
– Distansarbete har blivit allt vanligare. Arbetsgivaren kan få bättre koll på vad arbetstagaren gör via appar i mobiltelefon och dator, såväl hemma som på kontoret. Övervakningen bör vara en förhandlingsfråga för den enskilde och för facket. Ett mer uttryckligt samtycke är en väg att gå och en möjlighet är att datainsamlingen påverkar löneutvecklingen, säger Ann-Therése Enarsson.
